Svar till Ola Wong om Nya Sidenvägarna: Ska Kina sluta bekämpa fattigdom?

Detta svar till Ola Wong angrepp på Kinas Sidenvägar censurerades av SvD som debatterar klimat och Kina bara i sin skyddade verkstad

Brannpunkt SvD (skickat av carina.stensson@schibsted.com)

Hej, Tack för artikeln. Jag tackar dock nej till publicering. mvh Carina Stensson, redaktör SvD Debatt

Den tis 5 feb. 2019 kl 20:34 skrev Ulf Sandmark <sandmark.ulf@gmail.com>:

Hej! Här kommer ett svar på Ola Wongs etiskt oerhört utmanande krönika om Sidenvägen. Bästa hälsningar! Ulf Sandmark

Svar till Ola Wong om Nya Sidenvägarna: Ska Kina sluta bekämpa fattigdom?

Kina vill bygga nya sidenvägar för att lyfta hundratals miljoner ur fattigdom, skrev Ola Wong i sin krönika den 26.1, men varnade för att det leder till klimatkatastrof.

Etiskt sett kokar Wongs artikel ihop till en frågeställning om det är människor eller miljö som skall undsättas först. Skall räddningspersonalen vid t.ex en trafikolycka med en oljetankbil först rädda lastbilsföraren eller först sanera eventuella oljespill? Enligt vår västerländska humanistiska etik är det föraren som skall räddas först. Men när det gäller 100-tals miljoner fattiga som både lider och går mot en för tidig död, verkar Ola Wong helt ha släppt förtöjningarna till de humanistiska värderingarna. Räddningspersonalen, och så småningom kanske även lastbilsföraren, kan ta hand om miljöproblemen senare. Detsamma gäller de 100-tals miljoner fattiga som kan räddas till ett långt produktivt liv, där de har enormt mycket större kraft än idag att lösa miljöproblem med t.ex. koleldning. Fattiga människor har inte tid att ta hand om miljöproblemen och ännu mindre några maskiner att göra det med kraft.

I botten på det Wong tar upp ligger den djupare filosofiska frågan om biosfären är ett slutet system eller ej. Kan biosfärens evolution, förstärkt av mänsklighetens kreativitet (noosfären), utvidga biosfärens resurser att hantera miljö och klimat?

En sådan ur mänsklig kreativitet skapad energiresurs är fusionskraften som potentiellt kan ge närmast oändligt med elkraft. Den släpper, precis som vanlig kärnkraft med fission, inte ut någon koldioxid. Jag undrar varför inte Wong stöder Kinas storsatsning på fusionskraft, till vilket man även kopplat sin rymdforskning för att på månen utvinna helium3? Wong kunde, om han vill undvika utsläpp av koldioxid från kolkraft, kräva en kraftfull utbyggnad av vanlig kärnkraft och/eller global storsatsning på fusionsforskning. Eftersom han lämnar den frågan hängande i luften, uppstår frågan om vad som kom först, hönan eller ägget: Är det verkligen koldioxid Wong vill minska eller vill han hindra mänsklighetens energianvändning? Wong utelämnar lättvindigt kärnkraften ur ekvationen och lämnar läsaren med svaret att det står mellan utfasning av kolkraft och Kinas satsning på att minska fattigdom.
Kina och Tredje världen väntar inte på att vi i västerlandet ska rannsaka våra egentliga intentioner med klimatdebatten. Efter århundraden av kolonial plundring och tillbakahållen utveckling väljer de nu att i vilket fall att satsa på utveckling av sitt välstånd, för att sedan med mycket större kraft kunna ta itu med olika skador på naturen. Den största skadan de från sin etiska hållning ser, är hur människor pga. fattigdom berövas sin utvecklingspotential.

Varför ser inte Wong samma humanistiska ödesfråga och kräver att Västvärlden, inkl. Sverige, på allvar börjar samarbeta med Kina för att häva världsfattigdomen (och därmed migrationskrisen)? Om inte Västvärlden klart och tydligt väljer att följa den humanistiska civilisationsprincipen att sätta människorna främst, riskerar nästa olycksdrabbad lastbilsförare att bli lämnad att brinna inne.

Av civilekonom Ulf Sandmark

Ordförande för Schillerinstitutet i Sverige tel: 0736937896, adress: Box 6057, 129 06 Hägersten

Här följer Ola Wongs artikel i SvD den 26.1: Xi:s sidenvägar leder till en katastrof
https://www.svd.se/xis-sidenvagar-leder-till-en-katastrof

Kinas ekonomiska sidenvägar skapar en klimatkatastrof när hundratals nya kolkraftverk byggs över världen.President Xi Jinpings plan för en ny världsordning riskerar att utplåna alla chanser till minskade utsläpp - och kan innebära att världen tippas in i katastrofala klimatförändringar, varnar en larmrapport.
Medan president Trump gärna poserar med gruvarbetarhjälm så har Xi Jinping infört begreppet "eko-civilisation" i kommunistpartiets stadgar, en princip av grön och miljövänlig ekonomisk utveckling. Men det gröna skenet bedrar. Kina släpper ut mer växthusgaser än något annat land och mer per person än européer. Och nu vill kommunistpartiet exportera sin modell för snabb ekonomisk tillväxt genom Bälte- och Väg-initiativet (BVI). President Xi Jinping lanserade det gigantiska projektet år 2013 som ett sätt att länka samman världen genom ny kinesisk infrastruktur och industri. Det betyder också export av Kinas kolkraft, varnar Isabel Hilton på sajten Yale Environment 360. Hilton är redaktör för www.chinadialogue.net som handlar om miljö och klimatförändringar.
Kommunistpartiet har på senare år infört tuffa miljölagar på hemmaplan. Men det uppmuntrar de politiskt inflytelserika energibolagen att tjäna pengar utomlands i stället. De är involverade i åtminstone 240 kolprojekt i 25 länder inom Bälte- och Väg-initiativet, inklusive Serbien, Pakistan och Kenya. En stor del av dessa är byggda med gammal smutsig teknologi som släpper ut koldioxiden direkt i atmosfären. Ett kolkraftverk har en genomsnittlig livslängd på 40 år. Samtidigt räknar tankesmedjan Carbon Tracker med att för att nå klimatmålet 1,5 grader krävs att kolkraften helt försvinner till 2040. Fattiga länder som precis köpt nya dyra kolkraftverk kommer inte att vilja stänga ner dessa.
Xi har sagt att BVI ska vara "grönt och hälsosamt" och har lyckats bygga sig en image som en klimatförkämpe, såpass att naiva svenska aktivister nu pratar om kommunistpartiet som ett miljöföredöme som de tror kan ta tuffa beslut västerländska demokratier inte klarar. Verkligheten visar dock något annat. Kommunistpartiet subventionerar bensin för kinesiska bilister och planerar nya stimulanspaket under 2019 för att hålla upp konsumtionen av bilar.
Fyra femtedelar av Kinas energiinvesteringar utomlands går till fossilprojekt, medan bara 3 procent går till sol och vind och 17 procent till dammbyggen. Det sistnämnda är ofta ett dråpslag mot fiskar, fauna och lokalbefolkning.
Billig kolkraft är en avgörande orsak till landets ekonomiska mirakel och har gjort att hundratals miljoner kineser kunnat lyfta sig ur fattigdom. Kina tog sig ur finanskrisen 2008 genom ett massivt stimulanspaket åt tung industri i stål-, betong, energi och glastillverkning. Sätt ihop de varorna så har man en typisk kinesisk stad. Urbaniseringen har varit som en rullande snöboll för ekonomisk tillväxt. Men den har nu trillat ner i en grop av industriell överkapacitet, smog och skulder. Xi vill hålla liv i tillväxten genom att exportera överkapaciteten till BVI-länderna och ge energibolagen nya marknader.
Sedan år 2000 har kommunistpartiets institutioner investerat nästan lika mycket i energiprojekt i världen som Världsbanken, men till skillnad från Världsbanken har Kina satsat på smutsig kol och olja, skriver Hilton.
Kommunistpartiet menar att det erbjuder en alternativ utvecklingsmodell till länder som vill ha snabb ekonomisk utveckling.
Men som den kände ekonomen Nicholas Stern påpekar: Kinas utvecklingsmodell ledde till en fördubbling av Kinas utsläpp av växthusgaser under 00-talet. Om de mer än 70 länder som anslutit sig till BVI kopierar den skulle det omöjliggöra målen i Paris-avtalet.

Av Ola Wong  26 jan, 2019