Från Arktis till Tyskland genom Finland

Finlands regering har en stor vision att koppla Nordostpassagen i Arktis till en järnväg genom Finland till Baltikum, Polen och Tyskland. Planerna tog fast form när den finska kommunikationsministern Anne Berner den 9.3 tillkännagav beslutet att järnvägen norrut till Ishavet skall gå till norska hamnstaden Kirkenes. Sträckningen från Rovaniemi till Kirkenes valdes för att den skulle tillföra mycket mer trafik på banan med hjälp av mineralfyndigheterna i regionen och för att det skulle möjliggöra ekonomisk utveckling och ökat välstånd i finska Lappland.

Den nya järnvägen kallas Ishavsjärnvägen (Arctic Ocean Railway) och kan få mycket stor betydelse för både Finland och Sverige eftersom den skapar direktkontakt med Nordostpassagen ända bort till Stilla havet. Kontakten med Kina denna väg är en huvudpoäng med projektet eftersom finska regeringen ser det som en del i ett globalt transportsystem där Finlands järnvägar kopplas ihop med Baltikum, Polen och Tyskland genom en tunnel mellan Helsinki och Tallinn och Rail Baltica.

Det globalt visionära ledarskapet som Finlands regering visar med detta projekt framgår av regeringens pressmeddelande om beslutet där man beskriver fördelarna med den nya järnvägen:

"Ishavsbanan skulle förbättra Finlands logistiska position och tillgängligheten till Finland och komplettera förbindelserna i hela Europa. Banan skulle utgöra en alternativ transportled för den finländska exporten och importen. De djuphamnar i Norra ishavet som är isfria året runt skulle öppna en ny förbindelse också till Atlanten och Nordostpassagen. Enligt utredningarna skulle transporterna på Ishavsbanan främst bestå av mineraler, fiskprodukter, virke och förädlingsprodukter från skogsindustrin. Potentiella transportvaror är också naturresurserna i Barentsregionen och senare även andra produkter som transporteras via Nordostpassagen" https://www.lvm.fi/sv/-/utredningen-om-ishavsbanan-klar-banstrackningen-...

Genom Polen kan Finland också kopplas upp till hela det nätverk av transportleder som leder genom Centraleuropa och Balkan till Svarta havet och Medelhavet. Dessa nya väg och järnvägar byggs nu ut i snabb takt genom det kinesiska samarbetet med de 16 östeuropeiska länderna i 16+1-gruppen.

Kommunikationsminister Berner har mycket aktivt tagit kontakt med de länder som berörs av projektet. Hon var också den finska regeringen representant på Kinas stora Bälte & vägforum i Beijing den 14-15.5 2017. Hon har också manat Sverige att skynda på med lyfta utbyggnaden av den Botniska korridoren genom Sverige och Finland till ett projekt på EU-nivå. Trafiken på den nya finska Arktisjärnvägen kan ju också ledas genom Sverige och Danmark till kontinenten. Den ger också direktkontakt med de stora energiprojekten i Arktis vilket kan få stor betydelse för utvecklingen av hela den tunga industrin och samhällen särskilt i Norrland, men också i resten av Sverige.

Det var därför mycket glädjande att infrastrukturminister Thomas Eneroth den 21 mars började agera för att bygga den Botniska korridoren. Med den åtstramningspolitik man följer väntar man på att EU skall skjuta till pengar, som om EU har några pengar för någon infrastruktur. Därför lät man sig övertalas till att i sista stund skicka in en ansökan att få med den i en av EU:s stomnätskorridorer (TNT-T). Det sker genom att Sverige föreslår att den befintliga stomnätskorridoren "Skandinavien - Medelhavet" som i dag bara sträcker sig till Stockholm ska förlängas hela vägen upp till den svensk-finska gränsen vid Haparanda samt till Oslo via Örebro. Samtidigt föreslår Finland att korridoren skall fortsätta från Haparanda till Helsinki så att den går som en hästsko hela vägen runt Bottenhavet.

Norrlandsregionerna har tryckt på länge tillsammans med den finska regeringen men den svenska regeringen ha dragit på det eftersom spekulationsbubblor har priorterats istället för investeringar i infrastruktur och produktivitetshöjande högteknologiprojekt. Svenska regeringen ansåg sig inte ha pengar till Norrbottniabanan som var den avgörande svenska länken i den Botniska korridoren. Med Finlands hjälp har Norrlands regionalpolitiker nu lyckats få även Sverige med på att åtminstone börja planera för att koppla sig med en av Nya sidenvägens länkar. Eftersom Sverige slaviskt följer EU så innebär ett klartecken därifrån att svenska planeringen riktas om åt rätt håll.

Förutom Ishavet har Sverige möjlighet att stötta utbyggnaden av den Baltiska ringen som transportled runt Östersjöns södra kust och via det östeuropeiska järnvägsnätet komma i kontakt med Svarta havets och Medelhavets länkar till Nya sidenvägarna. Genom Polen och Tyskland går också huvudlinjerna för Europas många tusen tågsätt årligen av direkttåg till Kina på Nya sidenvägen. Andra direkta länkar till Kina kan nås från Sverige på färjorna över Östersjön. Städer som har fasta linjer för transporter på Nya sidenvägen är finska Kuovola, Lettlands huvudstad Riga och Litauens hamnstad Klaipeda vars "Soltågslinje" har direkt förbindelse till kinesiska staden Chongqing.

En karta över förlängningen av stomnätskorridoren "Skandinavien - Medelhavet" till hela Botniska korridoren visas här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/det-har-ar-botniska-kor...

I finska utredningens kapitel "THE ARCTIC OCEAN RAILWAY AS PART OF THE GLOBAL TRANSPORT SYSTEM " beskrivs (på engelska) ännu mer av visionen om en globalt viktig transportlänk genom Finland: https://julkaisut.liikennevirasto.fi/pdf8/lr_2018_arctic_ocean_railway_r...
https://www.lvm.fi/en/-/study-on-the-arctic-rail-line-completed-kirkenes...
https://thebarentsobserver.com/en/arctic/2018/03/finland-says-new-arctic...

Se videon om Ishavsjärnvägen (Arctic Ocean Railway): https://thebarentsobserver.com/en/2015/10/new-arctic-railway-needed-says...