Ellen Brown om den kinesiska modellen för infrastrukturfinansiering

Varför inte skapa statliga banker som Kinas infrastrukturfond för samhällsbyggnad, frågar den amerikanska ekonomen Ellen Brown i en artikel där hon pekar på möjligheten av kvalitiava lättnader från Riksbanken för sådana investeringar. Ellen Brown är känd för sina böcker om bankernas spekulationsbubblor och har grundat Allmänhetens Bankinstitut i USA.

I hennes artikel som publicerades den 28 .2 på hemsidan Global Research diskuterar hon Donald Trumps omöjliga finansieringsmodell för sin stora infrastruktursatsning i USA. Trump vill bygga för 1,5 biljoner dollar, men anslår bara 200 miljoner. Resten skall komma från tomma kassakistor i delstaterna och städerna eller från misslyckade blandade offentliga-privata finansieringsmodeller (OPS) eller utförsäljningar av statlig egendom. Brown menar att det är dags att fråga sig varför kineserna hinner "springa i cirklar" runt USA, när det gäller att hinna få fram krediter till sina gigantiska infrastrukturprojekt.

Istället för att se Kina som ett säkerhetshot och använda resurser till att stärka militären, vore det mer nyttigt att studera Kinas framgångsrika ekonomiska politik och "anpassa den för återuppbyggnad av våra egna utslitna vägar och broar innan det är för sent".

Brown pekar på den roll som Kinas statliga banker har i finansieringen av den omfattande utbyggnaden av t.ex höghastighetståg. Landets fem största banker är majoritetsägda av kinesiska staten och lånar fr.a. ut till stora statliga företag. Dessutom använder Kinas riksbank "en innovativ metod av kvantitativa lättnader" - ibland kallade "kvalitativa lättnader" - där "likviditet ges ut, inte för att stötta de största bankerna, utan för ‘insatser med kirurgisk precision' till de mest produktiva sektorena i ekonomin", dvs till megaprojekten för Bälte & Väginitiativet.
- Varför inte skapa en nationell infrastrukturbank, frågar Brown, som lånar ut précis som Kinas stora statliga banker gör till infrastruktur, eller låta Federal Reserve göra det man kan göra, nämligen att göra kvalitativa lättnader till infrastruktur, precis som Kinas riksbank gör?