28 september-revolutionen

28 september 2016 kommer i USA gå till historien som dagen då folket vann mot en landförrädare vid makten.

Att höga saudiska tjänstemän var djupt insyltade i finansieringen av terrorattackerna den 11 september 2001 mot New York och Washington har varit känt ända sedan brottet utreddes vintern 2001-02. Denna information ville dåvarande regeringen Bush absolut inte skulle komma ut, då det kunde äventyra USA:s och EU:s fina relationer till världens värsta och rikaste diktatur, tillika alla större jihadistgruppers huvudsponsor Saudiarabien.

Amerikansk lag har därför hindrat 9/11-offers anhöriga från att försöka stämma landet, genom att förbjuda amerikanska domstolar från att väcka åtal, en rättspraxis som trots nya terrordåd och protester från offers anhöriga fortsatt under efterträdaren Obama.

En motion kallad ”Justice Against Sponsors of Terrorism Act” (Lagen om rättvisa mot terrorismens sponsorer), förkortat JASTA, hade länge legat på bordet hos Senatens justitieutskott och röstades igenom i maj i år. Sedan hände inte så mycket förrän informationen om saudisk inblandning kom till allmän kännedom i juli, när hemligt material offentliggjordes. Då fick även Representanthuset fart att rösta för att upphäva Saudiarabiens åtalsimmunitet.

En chockad Obama vägrade givetvis skriva under lagen och hotade med alla trick i boken vilka konsekvenser den skulle få om den trädde i kraft. Förutom saudiska regeringen stämde amerikanska storbolag som Boeing och GM in i kören på presiedntens sida. Under hela Obamas mandatperiod har hans veton mot av Kongressen stiftade lagar aldrig körts över, vilket kräver två tredjedels majoritet av stolarna i bägge kamrar.

Trots försöken kunde Obama och imperialisterna inte skrämma Kongressen till lydnad denna gång. Med bred marginal körde de över hans veto och Saudiarabien är inte längre immuna. Aspiranterna på att efterträda Obama i januari nästa år, Hillary Clinton och Donald Trump, såg uppenbarligen varthän det barkade och underlät att backa upp sin president, vilket skulle ha varit en black om foten vid makttillträdet. Redan i november ska federal domstol i New York börja behandla de första ärendena mot Saudiarabien.

Revolutionen har också betydelse utöver själva saudiska frågan. Den markerar en Kongressens självständighetsförklaring mot presidenten och därför ett återupprättande av den maktdelning amerikanska Konstitutionen föreskriver. Amerikanska LaRoucherörelsen var därför inte sena att lägga fokus på frågan om storbankernas makt sedan bankdelningslagen Glass-Steagall upphävdes 1999. Med presidentens skräckvälde brutet har räddhågade ledamöter nu möjlighet att för omväxlings skull rösta å sina väljares vägnar.