Sidenvägens möjligheter: Ny finansordning!

I kölvattnet av den radda internationella sammankomster september månad bjudit på, från Vladivostok till Hangzhou och G20 till ASEAN-mötet i Laos och FN:s generalförsamling i New York City, rör sig tidsandan tydligt i samma riktning som den grupp länder som Kina och Ryssland leder mot ett nytt paradigm för internationella relationer, baserat på samarbete runt stora infrastrukturprojekt. Världen har med andra ord ändrats till det bättre.

Som avslutning på G20-toppmötet presenterade värden, Kinas president Xi Jinping, vad han kallar Hangzhou-andan, med mål att göra om hela G20 [dvs inklusive USA, Tyskland, Storbritannien, Frankrike mfl] till ett instrument för en "ny väg av ekonomisk utveckling" baserad på vetenskaplig och teknisk innovation. "Vi kan ej längre enbart lita till budget- och penningpolitik" för att lösa krisen, sa Xi, "vi föreställer oss ett alldimensionellt, flerspårigt och långtgående tillvägagångssätt för innovation, driven av vetenskap och teknik men som räcker bortom detta och omfattar filosofi, institutionella mekanismer och affärsmodeller, så att innovationens frukter kommer alla till del".

Xi har betonat att Kinas prioritet är Afrikas utveckling och viljan att hjälpa världens fattigaste kom till uttryck i det rekordhöga antal ledare från u-länder som kineserna bjöd in till toppmötet.

Den diplomatiska verksamheten gäller härnäst BRIKS-mötet i Indien i oktober och APEC-toppmötet i Peru i november.

Tidsandan rör sig tydligt bort från den historiska Washington-andans transatlantiska, monetaristiska herravälde över världsekonomin, genom IMF:s, Världsbankens och de självständiga centralbankernas makt. Asiatiska infrastrukturinvesteringsbanken, BRIKS Nya utvecklingsbank, Sidenvägsfonden och andra nya institutioner lägger nya möjligheter på bordet. Medan paradigmskiftet inte är fullbordat utgör det tillfället och hoppet för USA och Europa att även de gå in i den nya eran.