Kina konkretiserar månreseplanerna

Kinesiska månforskningsprogrammet "Chang´e”, har gått in i nästa fas. Chang´e 5, som ska ta prover tillbaka till jorden, kommer 2017 att nå Stormarnas hav på månytan. Där har tidigare både ryska och amerikanska sonder landat. Expeditionen väntas ta tre till fyra veckor från uppskjutning till återkomst.

Varje expeditions mål är att uppvisa ny kapacitet som tidigare inte funnits. Ett exempel var Chang´e 3:s ”Jadekanin” Yutu, som landade på månen 2013 med en markradar som nådde djudare än någon annan någonsin tidigare.

Chang´e 4 var ursprungligen tänkt som reserv om trean skulle krångla men då ”kaninen” lyckades har fyran uppdaterats och kommer genomföras först efter Chang´e 5. Fyran ska landa på månens baksida, ha nya förbättrade instrument och beräknas genomföras fram till 2018. Utforskningen riktar in sig på tre områden: Månens topografi, geologi och astronomiska observationer från månen.

De amerikanska och sovjetiska/ryska programmen hade liknande mål, att stegvis höja svårighetsgraden.

Kina bygger också egna raketer. Senaste modellen ”Långa marschen 5” har en lastkapacitet på 25 ton på låg omloppsbana och 14 ton i geostationär, vilket är mer än någon annan raket i drift i dag. Det är den som planeras skjuta upp Chang´e 5:s månsond och de framtida Marsfärderna. Som bränsle används flytande väte, syre och kerosen, vilket är miljövänligare än tidigare modeller. Motorerna producerar en dragkraft på över 1000 ton. Det har tagit 16 år och nästan 7000 tester för China Academy of Launch Vehicle Technology under the China Aerospace Science and Technology Corporation att utveckla raketen. Jungfrufärd är schemalagd för i år.

Frangångarna Chang´e-programmet skördat gör det intressant för andra att samarbeta med Kina. Europeiska rymdmyndigheten ESA:s chef Johann Dietrich Wörner har uttryckt särskild entusiasm för detta. Den internationella rymdstationen ISS kommer antagligen tas ur bruk 2024 men Kina vill skicka upp en egen fram till 2020. Den kommer innehålla tre kinesiska moduler samt dockningsplats för tre ytterligare laboratorier som andra länder kan bidra med. Samtidigt kommer den kunna nyttjas av alla. Därför studerar europeiska astronauter numera kinesiska.

Amerikanska Kongressen förbjuder olyckligtvis samarbete med Kina inom rymdfart, varför kinesiska ”taikonauter” inte heller får använda ISS. Nasa-chefen Charles Bolden vill dock se en ändring på detta nästa decennium.

ESA kom i juli också överens med Roskosmos om att delta i ryska månmissionen ”Luna Glob” med planerad start 2025. En italiensk firma ska bland annat tillverka borren och laboratoriet för ryska sonden ”Resurs”.