Kan slaget om Aleppo vinna freden?

Kriget i Syrien har nått en vändpunkt: Med ryskt flygunderstöd omringade syriska armén Aleppo för att skära av förnödenhetslinjerna till de terrorgrupper som sedan 2012 håller östra delen av staden. Den 26 juli erövrade armén vägen mellan östra delen av staden och turkiska gränsen genom provinsen Idlib, längs vilken rebellerna hittills försörjts med vapen, nya rekryter och material.

Syrisk och rysk militär öppnade sedan fyra humanitära korridorer, så att civila som terrorister i Östaleppo använder som mänskliga sköldar kunde fly till regeringskontrollerade stadsdelar. Samtidigt lovade regeringen amnesti för alla rebeller som lägger ned vapnen och lämnar Östaleppo. Taktiken har redan fungerat i Homs och andra städer för att undvika större blodsutgjutelse i tätbefolkade områden.

Men från västerländska regeringar, medier och organisationer kom återigen, inför en förlust för terroristerna, krav på vapenstillestånd, under vilket rebellerna kan fylla förråden och omgruppera. Terroristera anföll Västra Aleppo med ett storanfall på 7-10.000 jihadister med pansar. De bröt igenom till östra delen av Aleppo men deras korridor står nu under beskjutning. Syrien har också tillfört styrkor och striden om Aleppo är mycket hård med många dödade terroristledare.

Det blir nu svårt för Väst att fortsätta hjälpa terroristerna i Aleppo. Terroristerna består till 85 procent av den Al Qaidagrupp som tidigare kallade sig Al Nushrafronten. Resten är uppdelade på 22 jihadistgrupper. Det gör att alla som stöder och hjälper "oppositionen" i Aleppo, stöder den terroriströrelse som genomförde attacken på USA den 11 september 2001 med nästan 3000 döda amerikaner. Nu har diplomatin mellan FN, Ryssland och USA också kommit igång.

Slaget om Aleppo kan bli en vändning i inte bara i Syrien, utan i hela regionen. I västra Irak nära syriska gränsen fördrivs IS av irakiska armén, kurdiska och patriotiska miliser. IS:s viktigaste fäste, Mosul, håller också på att omringas, militären väntar bara på signal från premiärminister Haidar al-Abadi att befria staden.

Med amerikanskt stöd anfaller samtidigt YPG:s syrisk-kurdiska miliser IS i Raqqa och skär av deras förnödenhetslinjer från Turkiet, emellertid till priset av stora civila förluster.

Därutöver har som bekant turkiska regeringen radikalt ändrat politik gentemot Ryssland och Syrien - både före och efter den misslyckade statskuppen den 15 juli - medan spänningen stiger mellan Ankara och Västvärlden.

Vi befinner oss i en ny situation som kräver att Ryssland och USA samarbetar för att utplåna den islamistiska terrorplågan och skapa förutsättningar för att länderna i regionen återtar kontroll och suveränitet. De måste sedan dras in i den ekonomiska utvecklingsprocess som Kina sjösatt med sin sidenvägsplan "ett bälte, en väg", för att förhindra att den religiösa extremismen med hjälp av saudiska oljemiljarder blossar upp igen.

Sveriges linje att fortsätta kräva att Assad måste avgå är ohållbar och bidrar till att förlänga det hemska kriget. Även Sverige måste samarbeta med Syriens regering och institutioner för att hantera kriget mot terrorismen och kunna lagföra svenska återvändande terrorister.