Storeurasien

Lämnad närmast obemärkt i europeisk media lanserade ryske presidenten Vladimir Putin sina och andras planer på en ”eurasisk zon för samarbete och välstånd”. I öppningstalet till Internationellt ekonomiskt forum i St. Petersburg (SPIEF) den 16-18 juni redogjorde han för de planer Eurasiska ekonomiska unionen EAEU smitt med kinesiska regeringen för Rysslands slutgiltiga införlivande i Kinas Nya sidenväg. Putin betonade att EU är varmt välkomna att ansluta sig till planen, till skillnad mot regeringen Obamas transatlantiska frihandelsavtal TTIP som utesluter andra och förvägrar EU-länderna de enorma möjligheter detta ”Plan Storeurasien” innebär. 40 länder har hittills sökt upprätta handelsförbindelser med EAEU.

I dialogen med deltagarna tog Putin bladet från munnen. Han fördömde Natos ”blodiga kupp” i Ukraina - vilken kunnat undvikas om man tillåtit normala val - samt avancemanget mot ryska gränsen och kampanjen för nytt kallt krig. Rysslands militära åtgärder har alltid varit en reaktion på USA:s provokationer, från regeringen Bush-Cheneys utträde ur ABM-fördraget till stationeringen av robotförsvar framför ryska gränsen under den påhittade förevändningen att det skulle vara riktat mot Iran.

SPIEF var det övertygande beviset mot Obamas och Natos påstående att Ryssland skulle vara ”isolerat”. Runt 16.000 personer deltog, däribland ledande tyskt näringslivsfolk, EU:s kommissionspresident Juncker och italienske premiärministern Renzi. Frankrikes ex-president Sarkozy lobbade intensivt för fransk-ryskt samarbete och att häva sanktionerna. Likt förre franske försvarsministern Védrine på Valdajklubbens möte i Moskva dagen innan SPIEF betonade även Sarkozy att Moskva behövs för att få ett slut på kriget i Syrien.

332 ekonomiska samarbetsavtal på sammanlagt 15,44 mdr dollar undertecknades. Deltog gjorde även presidenten för BRIKS Nya utvecklingsbank NEB Vaman Kamath. Han tillkännagav att banken detta år kommer kommer bevilja 1,5 mdr dollar i krediter till de fem BRIKS-länderna nominerade i deras egna valutor. Nästa år kan även lån till utomstående bli aktuella.

I samma veva turnerade Putins kinesiske kollega Xi Jinping Serbien, Polen och Uzbekistan och slutligen SCO-toppmötet i Tasjkent för att marknadsföra Nya sidenvägen. Där beviljades även Indien och Pakistan fullvärdigt SCO-medlemskap och Iran inledde processen för detsamma. Organisationen omfattar således snart halva mänskligheten. Serbien slöt strategiskt partnerskap med Kina redan 2009 och deltog också tillsammans med Ryssland och Kina i militärparaden till 70-årsminnet av segern mot fascismen i september förra året.

Kina investerar mer i infrastruktur än USA och Europa tillsammans. För de kommande 3 åren har 750 mdr dollar avsatts till väg- och järnvägsbyggen i Kinas fattigaste och mest isolerade områden. Över 300 separata infrastrukturprojekt ska knyta dessa till regionala agroindustriella centra, med målet att alla kineser lever över fattigdomsgränsen år 2020!

I slutet på maj var också Putin i Aten. Greklands premiärminister Tsipras sammanfattade mötet: ”Stärka våra relationer till Ryssland utgör ett strategiskt beslut.” Förutom förberedelser inför gasledningarna South Stream och Turkish Stream slöts avtal inom energi, transport, turism, varvsindustri, gruvdrift och läkemedel. Sedan EU vägrade förse grekiska banker med pengar förra året har Grekland varit tvunget att följa Trojkans minsta vink och Tsipras ser Nya sidenvägen som landets enda utväg.

Till och med Sinoeuropeiska företagartoppmötet SEES i London 13-14 juni uttalade sitt stöd till Nya sidenvägen, med Storbritanniens respektive Frankrikes fd premiärministrar Gordon Brown och Jean-Pierre Raffarin i spetsen, rekommenderande sina länders deltagande.

Kontrasten kan knappast bli tydligare mot G7-dvärgarnas toppmöte i japanska Ise-Shima den 26-27 maj, såväl vad gäller krigsretorik som ekonomiska frågor. Hotet om kärnvapenkrig diskuterades inte, utan  slutdokumentets hela första del handlade om hälsa, klimatförändringar och kvinnors situation.

De utrikespolitiska frågor som först i andra delen behandlades gick ut på att ta i med hårdhandskarna mot Kina i Sydkinesiska havet och mot Ryssland i Ukraina. Världsekonomin beskrevs som i ”hållbart uppsving”, vilket värden för mötet, japanske premiärministern Shinzo Abe uppenbarligen betvivlar, då han jämförde världsläget med tiden precis innan Lehman Brothers konkurs 2008. Inte för intet var Abe på ett konstruktivare möte i ryska Sotji i början av maj, där han, tvärtemot G7:s officiella frihandelsjargon, talade om sitt lands intresse att investera i ryska fjärran östern.