Forskningen motorn i kinesisk ekonomi

Medan internationell media är debatterar "hårdlandningar" för kinesisk ekonomi, som påstås riskera ta världsekonomin med sig, betraktar Kinas ledare på Folkkongressens årliga möte i Peking inbromsningen nyktert med en ambitiös plan för fortsatt utvecklingspolitik. Under "nya normalläget" med världsmarknadens kollaps siktar Kina främst på innovation och främja forskning och teknik.

Detta har varit Kinas ledstjärna och kompass sedan Dengreformen 1978 och som följd har 600 miljoner människor lyfts ur fattigdom på tre decennier, vilket saknar motstycke i världshistorien. Regeringen ämnar nu brådskande få upp arbetarklassens kvalifikationer och avancera hela landets forskning.

På kongressens första dag 7.3 underströk utrikesministern Wang Yi framstegen i sidenväginitiativet sedan 2014. Trettio länder deltar i bygget och antalet växer. Initiativtagare var Kina men "möjligheterna tillhör världen", sa Wang.

Forskningsminister Wan Gang meddelade att de statliga forskningsanslagen kommer nå 2,5 procent av BNP, en ökning med 10 procent mot förra året, men detta är bara en del av historien, då 77 procent av alla forskningsanslag kommer från företag. Enbart i fjol utvecklade Kina ett nytt jetplan och ligger i internationella framkanten vad gäller höghastighetståg. Kineserna har också utvecklat en ny tryckvattenreaktortyp för kärnkraft och jobbar nu på gaskylda högtemperaturreaktorer. Framsteg har också gjorts på områden som högupplösningssatelliter och superdatorer.

Förutom grundforskning planerar regeringen industriuppgraderingar.

Premiärminister Li påminde om de framgångsrika månlandningarna. På tur står upptäcksfärden på månens mörka baksida, vars fynd hela mänskligheten inväntar.