Kinesiska järnvägar räddar Etiopien

Etiopien dignar under en av de värsta torrperioderna någonsin, men till skillnad mot för 30 år sedan dör inte hundratusentals av törst och svält. Kontrasten kan tillskrivas två avgörande skillnader. För det första har nuvarande regeringen hängivet drivit på en ekonomisk utveckling, som de senaste edcenniet lyft miljoner människor ur fattigdom och gjort landet till Afrikas snabbast utvecklande.

För det andra har kinesiska järnvägsbyggen bundit samman Djiboutis hamn och Addis Abeba. Järnvägen färdigställdes förra året och har förkortat transporttiden från tre veckor till fem timmar! Regeringen har därför kunnat skicka spannmål och andra importerade livsmedel till de 8,2 miljoner människor boendes i de områden som drabbats av torkan, vilket räddat tusentals liv.

Trots den uppenbara nyttan ville varken Internationella valutafonden IMF eller EU finansiera projektet. Kineserna fick därför inte bara bygga linjen, utan också stå för anslagen till tremiljarderdollarsprojektet. Linjen Djibouti-Addis Abeba är bara den första i ett planerat rikstäckande nät på 500 mil som binder ihop landet med Sudan, Sydsudan och Kenya. Det kommer i sin tur vara en del av East African Railway Master Plan, som Kina också stöder. Detta nät kommer binda samman Etiopien, Kenya, Uganda, Tanzania, Rwanda, Burundi och Sydsudan. Drömmen är en transafrikansk förbindelse till Senegal vid Atlanten, för vilket färdiga ritningar finns sedan åratal.

Etiopiska järnvägar kan också spela en avgörande roll för Somalia, som fortfarande kämpar med att ena landet. Etiopien är områdets största land och potentiella ekonomiska draglok men saknar kust och är därför beroende av Djiboutis igenkorkade hamn. Somalia har samtidigt hamnen Berbera som är fullt fungerande men ligger i Somaliland som förklarat sig självständigt från Somalia. En integration mellan Somalia och Etiopien och andra länder genom järnvägarna är grunden till att lösa sådana tvister.