TPP långtifrån i land

När ministerförhandlingarna kring frihandelsavtalet avslutades i Atlanta den 5 oktober landade förhandlingarna i en överenskommelse och även om det såg ut som att Obama skulle få igenom sitt omfattande frihandelsavtal kommer det avgörande beslutet om dess framtid hamna hos Kongressen. Handelsavtalet, som inkluderar USA, Japan och tio andra Stilla havs-nationer, spelar en nyckelroll i Obamas anti-Kina kampanj.

Kongressens bägge kamrar har 90 dagar på sig att se över avtalet, därefter följer en votering som endast kräver enkel majoritet för att ses som giltig. Dock har den senaste tidens utveckling klargjort, att Obamas avtal inte är i närheten av att sjösättas. Det finns nämligen en stark opposition hos befolkningen och olika grupper, som ser att när handelsbarriärer rivs på detta sätt kommer företagskarteller att främjas på bekostnad av den vanlige arbetaren.

AFL-CIO (USA:s största fackförbund) sätter stor press på framförallt de demokrater i Senaten och Representanthuset som tidigare i juni i år velat ge presidenten sk "frisedel" i frågan. Det skulle innebära att presidenten med ett enkelt "ja" och "nej" kan klubba igenom den text i ämnet som han framlägger. Varken ändringar eller tillägg får då genomföras i texten.

Motstånd till frisedeln möts från flera håll, bland andra har Läkare utan gränser (MSF) riktat stark kritik mot förslaget och menar på att detta gynnar stora läkemedelsföretag, vilka då kan behålla patent på viktiga läkemedel och mediciner som man idag kan tillverka billiga kopior av och sälja till uländer. Miljontals människor hjälps idag av detta och sjukdomar som HIV/Aids och malaria kan bromsas respektive botas. Genomförs detta handelsavtal hindras människor i fattigare länder tillgång till livsnödvändiga mediciner. Det var för övrigt i samband med detta MSF:s motstånd mot TPP som deras sjukhus i Afghanistan och Jemen "av misstag" bombades av USA och Saudiarabien.

Många konservativa, däribland Tea Party-rörelsen, är också stenhårt emot de hämmningslösa handelsvilkoren. Den republikanske presidentkandidaten Donald Trump, som fortfarande leder opinionsmätningarna, har fördömt avtalet och flertalet av de övriga 15 kandidaterna motsäger sig. Även en tidigare stark förespråkare av avtalet, senatorn Orrin Hatch, menar nu att "det verkar som att detta avtal har ett tillkortakommande".

Motståndet kommer även från gräsrotsorganisationer, med ursprung ur anti- och Occupy Wall Street-rörelsen.