Kina sätter fart på Sydamerikas ekonomi

Efter Kinas premiärmister Li Keqiangs rundresa i Sydamerika står det klart att Kina bestämt sig för att sätta stopp för den av City of London och Wall Street påtvingade åtstramningspolitiken som förts de senaste 40 åren i denna region.

I Brasilien undertecknade Brasiliens president Dilma Rouseff och premiärminister Li den 19 maj över 30 samarbetsprojekt där Kina skall investera 450 miljarder kronor (53 miljarder dollar) i infrastruktur, industri och jordbruk. Förutom detta diskuterades ytterligare 170 miljarder från Kina till en "Fond för produktivt samarbete" som ska gå till utvecklingsplaner för industriellt samarbete. Båda länderna ser detta som ett sätt att höja nivån över bara råvaror och handel. Detta är, som en brasiliansk diplomat uttryckte det, "en Marshallplan utan politiska eller ideologiska krav." I ett lunchtal sa president Rouseff att bakom dessa projekt ligger "högre värden". "Kina", konstaterade hon, "är en mångtusenårig civilisation med stor kulturell rikedom som övervunnit kolonial plundring och traumat efter två världskrig för att nu återta sin ledande plats i det internationella systemet. I dag är Kina ett land vars bidrag till världen är baserat på idéer som fredlig utveckling, den kinesiska drömmen och Konfucius´ harmonibegrepp -att stabilitet är viktigt för en mer rättvis och jämlik värld...Vänskapen mellan Kina och Brasilien, bortom de konkreta framsteg vi har sett, är också baserat på immateriella värden som jämställdhet, gemensamt förtroende och ännu en gång, harmoni och respekt för olikheter."

Under premiärminister Lis besök i Chile den 24-25 maj blev det ännu tydligare vad som är på gång. Alicia Barcena, chef för FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika (Eclac), påpekade under ett seminarium där både Li Keqiang och Chiles president Michelle Bachelet deltog att "Kina väldigt snabbt håller på att förändra världsekonomin."

Kina är också berett att, förutom att finansiera järnvägen från Brasilien till Peru, se till att flera transkontinental sträckor längre söderut som mellan Porto Alegre i södra Brasilien och Coquimbo i mellersta Chile samt mellan Buenos Aires och Santiago/Valparaiso byggs ut.
På seminariet sade president Bachelet att "för Chile är det viktigt att Kina hjälper till att uppnå den eftersträvade fysiska integrationen av Sydamerika genom transkontinentala korridorer så att Chiles roll som hamn- och bronation mot Asien förstärks."

Frågan man ska ställa sig är varför detta har stoppats så länge och varför det skall behövas att ett land, Kina, som för 40 år sedan var ett utfattigt u-land, måste se till att detta förverkligas. Och var står Sverige? Skall vi fortsätta att stå på sabotörernas sida och fortsätta med vårt oreserverade stöd till City of London och Wall Street med deras spekulations- och åtstramningspolitik eller borde vi inte hellre alliera oss med BRIKS-länderna?