Grekisk utredning om statsskuldens legitimitet

Det grekiska parlamentet tillsätter en särskild utredning för att skapa klarhet i landets skuldsituation och fastställa vilka skulder som är legitima och vilka som inte är det. Det meddelade talmannen i det grekiska parlamentet, Zoe Konstantopoulou, på en presskonferens den 17 mars. Det blir den första utredningen av detta slag i ett land som står under eurozonens finansiella övervakning.

Konstantopoulou sa att en sådan utredning var det minsta man kunde göra för Grekland och hela den europeiska gemenskapen, så att "sanningen kommer fram och rättvisa kan skipas". Vilka som ska ingå i utredningen kommer att tillkännages i början av april och de första resultaten väntas komma i juni.

Utredningen ska klargöra vilka skulder som är legitima och ska betalas. Konstantopoulou nämnde fall av korruption och mutor, bl.a. gällande Siemens och vapenaffärer, som ökat på den offentliga skuldbördan och måste betraktas som olagliga. Hon påminde också om historiska exempel på skuldavskrivningar, som Londonöverenskommelsen för Tyskland 1953. Utredningen kommer att bli "ett mycket mäktigt förhandlingsverktyg för samhället, för människorna", inte bara för Grekland utan för hela Europa, sa hon.

Tilläggas kan att det som utredningen kommer fram till kommer att vara värdefullt även om landets "europeiska partner" inte går med på någon skuldkonferens eller drastisk skuldavskrivning och grekerna går över till Plan B, eftersom man då vet vilka skulder som den grekiska regeringen inte känns vid.

På presskonferensen medverkade också Europaparlamentarikern för Syriza Sophia Sakofara och professor Eric Toussaint från Kommittén för avskrivning av tredje världens skulder, CADTM, från Belgien. Sakofara krävde redan 2011, som grekisk parlamentsledamot, en granskning av den grekiska statsskulden, med skuldkommissionen i Equador som förebild. Hon uteslöts ur det socialistiska Pasok-partiet när hon röstade emot den första skuldöverenskommelsen. Toussaint satt med i Equadors skuldkommission, som presidenten Raphael Correa tillsatte 2008 – den enda officiella kommissionen av detta slag hittills. Den nuvarande premiärministern Tsipras bjöd in Toussaint till Grekland redan 2012 och 2013 för samtal om skuldproblematiken.

På presskonferensen talade Toussaint om "hemska skulder", skulder som är skadliga för landets gemensamma bästa. Han menade att hela det 246 miljarder euro stora "räddningspaketet" från EU kunde betecknas som sådana hemska skulder, eftersom merparten gick direkt till utländska banker. Dessutom var lånevillkoren sådana att de drog ur proppen ur den grekiska ekonomin och störtade halva befolkningen i fattigdom.

Läs mer om nödvändigheten av en grekisk skuldnedskrivning på http://larouche.se/nyheter/2015/03/16/grekland-vembar-skulden