Schillerinstitutets konferens i Tyskland: Ett nytt paradigm för civilisationens överlevnad

Schillerinstitutet höll en internationell konferens i Frankfurtområdet helgen den 24-25 november för att diskutera "Ett nytt paradigm för civilisationens överlevnad".

Samtliga presentationer finns tillgängliga på engelska, tyska, franska och italienska, som video och text, på http://schillerinstitute.org/conf-iclc/2012/1124/main.html och
schiller-institut.de

Ca 300 deltagare från 25 länder i Europa och Mellanöstern och från USA kom för att söka lösningar på vår tids två stora kriser. Den första är det alltmer spända läget, särskilt i Mellanöstern och Gulfregionen (Sydvästasien), som hotar att eskalera till krig, ett nytt världskrig som skulle innebära full insats av kärnvapen och utplåna den mänskliga civilisationen. Den andra stora krisen är det accelererande finansiella sammanbrottet i västvärlden, och framför allt i euroområdet.

Schillerinstitutets ordförande Helga Zepp-LaRouche framhöll i sitt inledande tal på lördagen vikten av ekonomisk utveckling i hela Sydvästasien, helt oberoende av alla religiösa och etniska konflikter. Det som behövs är den omedelbara utsikten om en "Marshallplan" för hela det område som sträcker sig från Centralasien till Persiska viken, och från Afghanistan till Medelhavet, som skulle föra upp diskussionen på ett högre förnuftsplan, och kunna garantera alla överlevnad och en framtid. Det som behövs, sa hon, är inget mindre än en ny Westfalisk fred.

Det akuta krigshotet skulle kunna avvärjas, menade Helga Zepp-LaROuche, med ett fokus på mänsklighetens gemensamma mål. I den riktningen pekar den ryske vice premiärministern Dmitrij Rogozins förslag om ett gemensamt amerikansk-ryskt robotförsvarssystem (Strategic Defense of the Earth - SDE) som skulle försvara mot både robotangrepp och hot från rymden, som t.ex. stora asteroider. Helga Zepp-LaRouche manade också till utveckling och installation av system som kan varna för jordbävningar, vulkanutbrott och extrema väderförhållanden (som t.ex. "100-årsstormen" Sandy som nyligen drabbade den amerikanska östkusten).

Ekonomisk utveckling – inte krig

Omedelbart därefter talade Irans ambassadör i Tyskland, Ali Rheza Sheikh Attar. Han beskrev Sydvästasien som den geografiska och kulturella bron mellan tre kontinenter: Asien, Europa och Afrika. Att nationerna i detta viktiga område kan samarbeta med varandra är av central betydelse för alla de andra nationerna på dessa tre kontinenter. Ambassadören gick också in på några av de infrastrukturprojekt i Iran som involverar flera länder, t.ex. den iranska vattenvägen från Kaspiska havet till Persiska viken, järnvägen från nordöstra Iran till Centralasien genom staden Mashhad och en oljeledning som går från Tadzjikistan genom Afghanistan och in i nordöstra Iran. Iran satsar betydande medel på dessa projekt, sa Sheikh Attar.

Framtidsorienterade stora infrastrukturprojekt som en väg ut ur den nuvarande sammanbrottskrisen, särskilt för Sydvästasien, Nordafrika, Centralasien och Medelhavsområdet, presenterades av svenska EAP:s ordförande Hussein Askary, som själv är född i Irak. Han följdes av Bassam Tahhan, professor i arabisk kultur i Paris, som bemötte västmediernas grovt förvanskade bild av krisen i Syrien, och av de krafter som bekämpar regimen. Ghoncheh Tazmini från Institute for Strategic Studies i Lissabon talade sedan om "En omtolkning av Iran: En vän snarare än fiende", och visade att den iranska ledningen faktiskt agerar förnuftigt.

Bemannade och obemannade rymdfärder var tema för nästa session, med den franske rymdexperten Didier Schmitt och Antonio Güell, expert på rymdmedicin, som huvudtalare. De presenterade de tekniska möjligheter som ligger öppna för hela mänskligheten, med t.ex. det europeisk-ryska ExoMars-projektet och satellitteknik som kan användas för att förbättra människors hälsa.

Utväg ur sammanbrottskrisen

Jacques Cheminade, som kandiderade i det franska presidentvalet och leder Solidarité et Progrès, inledde söndagens överläggningar med att varna för krigsfaran, och den katastrof i politiska och sociala termer som den pågående finansiella härdsmältan leder till. Han underströk behovet att införa ett nytt paradigm i politiken, och sätta punkt för den geopolitiska tradition som avspeglar sig i den imperieroll som den finansiella huvudstaden London spelar, i globaliseringen och i europolitikens monetariska upplägg.

Euron kan aldrig räddas med sådana metoder, sa Cheminade, de betyder tvärtom Europas undergång. Det som behövs är att vi i stället banar väg för en ny, rättvis ekonomisk världsordning, en världsordning som inte tjänar finansvärldens fiktiva fordringar, utan människan och hela mänsklighetens ekonomiska och sociala framåtskridande. Hörnstenarna i en sådan rättvis världsordning är en delning av bankerna i linje med den amerikanska Glass-Steagall-lagen, som avskaffades 1999 och behöver återinföras i dag, införandet av ett kreditsystem, som kan förse den reala ekonomin med produktiva krediter, samt förbud mot alla typer av krig.

Detta var också det budskap som den amerikanske statsmannen Lyndon LaRouche förmedlade till konferensdeltagarna via en video, i vilken han eftertryckligt varnade för risken för ett kärnvapenkrig. Fred och ekonomisk utveckling är inte en "valmöjlighet", sa LaRouche, utan en tvingande nödvändighet, om mänskligheten ska ha någon framtid.

De följande talarna visade på hur ekonomisk utveckling är nyckeln till en lösning på den nuvarande strategiska krisen. Aiman Rsheed, en ingenjör från Kairo, presenterade det banbrytande "Africa Pass"-projektet som skulle förbinda hjärtat av Afrika i Burundi med Medelhavet, vid Sidi Barrani. Den etiopiske generalkonsuln i Frankfurt, Mulugeta Zewdie Michael, talade om vikten av "Grand Millennium Dam"-projektet för Etiopien och hela regionen. Han följdes av amerikanen Michael Billington, Asienrådgivare till Lyndon LaRouche, som läste upp en hälsning till konferensen från Daisuke Kotegawa, Japans f.d. högste representant i IMF, innan han beskrev Asiens historia mot bakgrund av den eurasiska landbrons utveckling.

Europolitikens katastrofala konsekvenser skildrades av: Theodore Katsavenas, ekonomiprofessor vid universitetet i Pireus, och författare till en ny bästsäljande bok om att Grekland borde gå tillbaka till drachman; George Tsobanoglou från det grekiska sociologförbundet; professor Wilhelm Hankel, initiativtagare till flera överklaganden av europolitiken till den tyska författningsdomstolen; den spanske undersökande journalisten Daniel Estulin; och Loretta Presotto, aktivist i en nybildad medborgarorganisation i Florens. En hälsning till konferensen till stöd för en delning av bankerna kom från Alfheidur Ingadottir, ledamot av det isländska Alltinget.

En panel om behovet av en kulturell renässans avslutade konferensen, som hade bjudit på flera framföranden av klassisk musik. Höjdpunkten var en konsert på lördagkvällen, med en trio komponerad av Schuberts vän Lachner, Va pensiero-kören ur Verdis opera Nebukadnezzar samt delar av Beethovens opera Fidelio.

---