Kina motsätter sig USA-förbudet för iranolja

USA:s beslut om sanktioner mot import av Irans olja har som bekant sänt upp bensinpriserna över 15 kr litern i Sverige och oljepriset till 127 dollar per fat. Det har ingen verkan mot Irans ickeexisterande kärnvapenprogram, förutom att de kan motivera Iran att sätta igång det, men det slår sönder världsekonomin. Mycket av prishöjningarna beror på att spekulanter tillåts handla med oljan och på sådana pengar flödar in på oljemarknaden pga centralbankernas hyperinflationspolitik.

Banker och hedgefonder nära kopplade till det Brittiska imperiet har som vanligt försteg att utnyttja geopolitiska konflikter framför alla andra bondspekulanter som tror att det är "smart" att leva på spekulation i stället för produktion. Med ett geopolitiska krig kan britiska imperiet inte bara styra världspolitken utan också kannibalistiskt beskatta hela världens realekonomi med hjälp av att först känna till spkulationsmöjligheterna. Redan nu är tankerflottorna fyllda och maximalt med olja skeppas in till USA och Rotterdam för att utnyttja de prisstegringar som krigshotet kan skapa.

Kina motsätter sig denna imperiala plundringspolitik genom att på alla sätt säkerställa sina råvarubehov. Men när USA krävde att Kina skulle efterfölja sanktionerna mot Iran, fick USA ett direkt svar från Kina, med en helt ny ton. USA bestämde dessutom att undanta Japan, Sydkorea och 10 EU-länder från kravet å blockad, men hotade följande länder med repressalier om de inte inom de kommande månaderna betydligt minskade sin import av Irans olja: Kina, Indien, Pakistan, Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore, Nigeria, Colombia, Sri Lanka, Taiwan och Turkiet om de inte följer USA:s blockadbeslut. Den kinesiska tidningen Globala tider, en dottertidning till den statskontrollerade tidningen Folkets dagblad svarade USA den 22.3 med den nya tonen:

- Om USA avser att hindra Kina från att importera olja från Iran och tänker genomföra det till vilket pris som helst, vad skall Kina göra? Är det värt att starta en stor konflikt med Washington, även om det riskerar leda till allvarliga konfrontationer, frågar sig tidningen och fortsatte:

- Vi anser det. Betydelsen av den iranska oljeimporten är för Kina jämförbar med en blockad av Hormuzsundet [i Persiska viken] för USA. Det finns ingen anledning att byta bort kinesiska nationella intressen bara för att vara vän med USA. Kina behöver visa sin vilja inför USA:s ansikte...

- Under de senaste åren, när det uppstått diplomatiska friktioner mellan USA och Kina, har Vita huset tagit för givet att Kina skall ge efter. Dessa iransanktioner skulle kunna vara möjligheten att ändra detta tankesätt. När det gäller principer och legitima intressen, bör Kina motstå att falla undan inför amerikanska påtryckningar. USA behöver göra en ny bedömning av Kinas nationella vilja. För att nå detta, behöver Kina vara beredd på att ta vissa risker och att att betala ett visst pris."

Reuters rapporterade om en liknande, om än inte lika återhållen, kommentar i Folkets dagblad:

- Det unikt karakteristiska för för unilateralism är detta: Att ens egna regler bli regler för världen. Alla måste respektera dem, och om du inte gör det, blir du bestraffad, skrev tidningen och tillade att USA:s tidigare unilateralism har lett till mardrömmar som Irak och Afghanistan. Denna kommentar i Folkets dagblad skrevs under pseudonymen "Kinas röst", som ofta används för återge det kinesiska kommunistpartiets syn på utrikespolitiska frågor.

Ifrån Indien har petroleumminister S. Jaipal Reddy, finansminister Pranab Mukherjee och utrikesminister Ranjan Mathai alla låtit meddela USA att Indien man kommer att fortsätta importera olja från Iran.

I Sverige anpassar sig både regering och "opposition" till den brittiska politiken och låter dem råna svenska bilägare och driva USA till en kubakrisliknande kärnvapenkonfrontation med Ryssland, Kina och Indien. Försvaret av de sanna svenska intressena görs på andra sidan jordklotet.