Lösningen på den nuvarande krisen ligger inte i att starta världskrig eller i konfrontationer med länder, vars regeringar någon ogillar. Lika lite är det en lösning att kasta pengar efter och dra annars nyttiga kreditlinor till det sjunkande europrojektet, och det monetära system som är intimt förknippat med detta. Därför bör testet på politikers vara eller icke-vara vara:

1. För eller mot svenskt deltagande i Europakten (självmordspakten)?

2. För eller mot krig mot Iran eller Syrien?

I fallet Carl Bildt torde det avgörande vara den andra frågan, även om han säkert har fel om den första. Carl Bildt är emot att anfalla Iran, och starkt skeptiskt inställd till sanktioner. Kan detta var grunden till att han "granskas" hårt och får en liten men betydande facebook-pöbel mot sig?

Här är vad han sa i Bryssel den 23 januari:

"We seek sustained diplomatic engagement with Iran to, step by step, manage this particular crisis. No-one has an interest in a slide towards confrontation and war; it is a sufficiently complicated region anyhow. So, sanctions in themselves -- that is not the answer. It is one of the instruments, but the most important one that EU has is the diplomatic one."

Europeisk media har i en minst ett fall valt att tolka Carl Bildts ord i Bryssel i måndags som att sanktioner inte räcker (och således att ett militärt anfall då är det enda riktiga alternativet, förutsatt att man kan få med Kina och Ryssland). Människor som haft god insyn i Carl Bildts förehavande i Bryssel menar att Carl Bildt absolut inte ens antytt att ett anfall mot Iran eller Syrien skull få svenskt stöd. Danskarna är, som vi tidigare rapporterat, mot ett anfall mot Iran, liksom ledande israeler och amerikanska militärer.  Ett tydligt svenskt nej är bra.

De som bedriver kampanjer mot Carl Bildt bör ta med i beaktande att det inom alliansen finns en del riktiga krigshetsare, främst inom Folkpartiet, som den berömda "ingen" vill ha istället för Bildt. Bildt har rätt om Iran och bör få sitta kvar. Samma sak gäller i efterspelet till Juholtaffärerna -- kommer (S) att stå kvar vid sitt nej till Europakten? Det är testet på om det är en bra eller dålig ledare som föreslås.

En slutnot om Irankriget och regeringens politik kan vara att: Ett tydligare nej till alla former av krigshandlingar mot Syrien och Iran, samt att kopplingen till finanssammanbrottet blottställs, vore att föredra. Samt att vi har fått tydliga indikationer på att väldigt högt uppsatta folkpartister inte vill att Folkpartiet (och därmed regeringen) ska vara drivande i krigseskaleringen mot Iran.