Obama gav order om att mörda Khaddafi

Bevis har kommit fram att Obama faktiskt gav order om att mörda Khaddafi. Khaddafi skulle inte tas levande, dvs. död. Det verifierades den 25 oktober av New York Times, att natten innan Muammar Khaddafi blev mördad, som ett resultat av Natos luft- och markanfall på ex-diktatorns konvoj, hölls ett 90 minuter långt möte i Vita Huset om hans framtida öde och bland annat hur NATO:s kampanj för landets regimskifte skulle fortsätta. Under mötet, sent på kvällen den 19 oktober, presenterades tre alternativ för president Obama: 1) arrestera Khaddafi och ställa honom inför rätta i Libyen; 2) arrestera Khaddafi och ställa honom inför rätta i Haag; eller 3) mörda honom. De två första alternativen avvisades med hänvisning till att dels finns det inget fungerande rättssystem i Libyen och att låta krigsförbrytartribunalen i Haag sköta rättegången skulle anses som en kränkning av Libyens suveränitet. Även om New York Times inte drar slutsatsen, så är det klart och tydligt: Inom 24 timmar från det att ordern gavs avled Khaddafi. Medias skriverier om hur unga rebeller tog saken i egna händer, är inget annat än just lösa skriverier.

Bombningar trots vit flagg

Enheter från USA:s och Natos underrättelsetjänst identifierade Khaddafis förehavanden och order gavs om ett luftanfall på dennes konvoj, som rapporteras ha satt upp vit flagg på sina fordon. Om vita flaggor kan fastställas är attacken i så fall en krigsförbrytelse. Först avfyrades en missil från en amerikanskt drönare och därefter bombade franskt flyg konvojens fordon. Tidningen The Guardians rapportering visar på att "det fanns brittiska och franska kommandosoldater på plats tillsammans med de libyska rebellerna. Marktrupperna var väl koordinerade med flyganfallet och hela operationen övervakades av underrättelsetjänsten". New York Times visar även att en specialstyrka ledd av Derek Chollet, verkställande direktör med ansvar för strategiska frågor vid Nationella Säkerhetsrådet i Vita huset, hade bildats redan i mars månad, samtidigt som USA:s militäroperationer hade påbörjats i området. Pentagon, justitiedepartementet och inrikesdepartementet, tillsammans med andra representanter från olika myndigheter, var inblandade i specialstyrkans utformning från början och ända fram till mordet på Khaddafi.

Samma dag intervjuades den undersökande journalisten Wayne Madsen på Alex Jones Show, där även han, enligt sina libyska källor, visade att Khaddafi hade flaggat för eldupphör samtidigt som en Predator drönare bombade hans konvoj. Om detta kan fastställas, kan Obama och Nato utpekas som ansvariga. Madsens källor menade, att Khaddafi skulle överlämna sig till al-Qaida- rebellerna som belägrade Sirte, innan morgonbönen 05.00, men att det senare bestämdes att han skulle överlämna sig efter soluppgången eftersom de vita flaggorna då kunde synas klart och tydligt. Samtidigt som New York Times menar att Khaddafi försökte fly från Sirte för att undkomma överlämningen av sig själv, bekräftar Madsen's källor att denna version av förloppet inte stämmer. Under programmet visar Madsen och Jones på "flykt-" historiens omöjlighet - "Varför genomförde han i så fall inte flykten i skydd av mörkret, istället för i dagsljus" då amerikanska drönare "konstant övervakade området"?

Khaddafi kunde ha avslöjat sina hemliga avtal med Tony Blair

"Ett steg bort från civilisationen har tagits" är det första som står att läsa i en artikel från den 22 oktober i den danska tidningen Information, med rubriken "Rättegång, tack - även för massmördare" av David Rehling. Rehling skriver: "Veckomagasinet The New Yorker har kunnat visa, att amerikanska specialstyrkor hade instruktioner att inte arrestera bin Laden, utan endast mörda honom. En rättegång skulle, enligt Obama-administrationen, vara till för mycket besvär". Liksom i fallet med Khaddafi "finns i detta medgivande av morden, en bismak av förråande."

Rehling menar, att efter andra världskriget bestämde segrarmakterna att de ansvariga för krigsförbrytelserna skulle dömas, i vad som blev Nürnbergrättegångarna och rättegångarna i Japan. Dessa visade, hur de anklagade gavs möjlighet att försvara sig, till skillnad från hur de själva hade agerat, när de suttit vid makten. Detta "bidrog otvetydigt till den tyska och japanska befolkningens mentala helandeprocess efter 1945. De tjänade även som en reningsprocess, som även var fallet med krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien. Den internationella brottsmålsdomstolen i Haag hade i juni gått ut med en arresteringsorder på Khaddafi, hans son och chefen för den libyska underrättelsetjänsten Abdullah al-Senussi.

Rehling avslutar: "När Västvärlden gång efter annan accepterar morden på folkmördare, som bin Laden och Khaddafi, är det för att dessa brottslingar, under sin storhetstid, stått under Västmakternas beskydd. Vid en eventuell rättegång kunde Khaddafi ha avslöjat sina hemliga militäravtal med den före detta premiärministern Tony Blair under hans besök i Libyen 2007. Liksom bin Laden kunde ha avslöjat, hur USA gav stöd till hans krigföring mot sovjetarmén i Afghanistan på 80- talet. Det blev de hindrade från".