Detta är ett utdrag från en längre intervju, som inom kort ska publiceras i tidskriften Executive Intelligence Review (EIR), med Giovanni Fasanella, medförfattare till boken "Britternas kupp". Boken sålde slut tre dagar efter den hade kommit ut i bokhandeln den 8 september och placerade sig på åttonde plats på listan över mest lästa böcker. Den andra utgåvan håller i skrivande stund på att tryckas.

Fasanella berättar:

- Jag upprepar, boken är helt och hållet baserat på material från brittiska arkiv, men självklart är materialet integrerat med andra dokument och uppgifter. Boken lyckas smula sönder många av vänsterns pseudo-historiografiska amsagor som spridits under de senaste 30-40 åren, t.ex. idén att en stor, ostörd konspiration styrd av ondskans huvudstad, Washington, har hindrat kommunisterna från att ta över makten i Italien med alla till buds stående medel, inkl. terrorattentat, statskuppförsök och politiska mord.

- Boken lyckas ganska resolut rensa undan vänsterns teorem, vilket egentligen aldrig har kunnat få något definitivt stöd bland faktiska källor. Visst, USA har haft ett finger med i spelet i vissa lägen, men det är ju en sak att vissa element i USA har haft en roll i deras utveckling, men en annan att säga att "USA som sådant", administrationen, presidenten, diplomatkåren, underrättelseverksamheten och resten av landets institutioner, skulle ha spelat ett smutsigt spel i Italien.

- Nej, istället är det en konflikt som framkommer ur källorna, som ingen i Italien har haft en aning om, mellan USA och Storbritannien. Det var inte alltid som de båda staternas syn på Italien, även på kommunisterna som problem, sammanföll. Snarare tvärtom: Väldigt ofta stod de i motsats till varandra, vilken tog sin början i och med diskussionen om vilken status Italien skulle få efter andra världskriget. För USA var vi en "medkrigförande" stat, d.v.s. ett land som tack vare sin motståndsrörelse hade befriat sig själv från diktaturen genom att strida tillsammans med de allierade styrkorna. Britterna å andra sidan såg oss som en stat som hade blivit invaderad och besegrad i kriget och således skulle vi stå under segrarmakternas regler, i synnerhet Storbritanniens.

- Dessa motsatta uppfattningar mellan USA och Storbritannien har följt med och haft en stor påverkan på de senaste decenniernas historia, i synnerhet under de mer dramatiska skeendena. Som jag sa tidigare, till skillnad från den rådande myten, befann sig USA på den andra sidan, den sida, som i motsats till britternas, räddade Italien från att falla in i en kaotisk spiral och dess demokratiska system från att kollapsa.