FDR:s prisregleringar stoppade inflationen 1942

Den 30 januari 1942 förklarade USA:s president Franklin D. Roosevelt varför man måste lagstifta om prisregleringar. Han sa:

- 1942 års Emergency Price Control Act är ett viktigt vapen i vår arsenal mot angreppet från axelmakterna.

- Ingenting kunde bättre tjäna våra fienders syften än om vi skulle falla offer för inflation. Den samlade ansträngning som fordras för seger betyder självklart ökade uppoffringar från var och en av oss, eftersom en allt större andel av våra varor och vårt arbete går till framställningen av fartyg, stridsvagnar, flygplan och kanoner. En verksam prisreglering kommer att se till att dessa uppoffringar fördelas rättvist.

- Lagen är på det hela taget lätt att genomföra. Den uppfyller den grundläggande målsättningen att inrätta en enda myndighet, som bemyndigas att fastställa ett tak för priser och hyror över ett brett fält, att stävja därmed sammanhängande spekulationer och manipulationer, samt att köpa och sälja varor i avsikt att uppnå maximal produktion. För att göra pris- och hyresregleringen effektiv ges myndigheten befogenhet att utfärda tillstånd till de personer som lagen gäller, att utreda och beivra försök till överträdelser samt att inleda rättsprocesser mot lagöverträdare. Ett ytterligare verktyg är möjligheten för privatpersoner att driva civilmål om tredubbla skadestånd.

- Men en prisreglering måste vara behäftad med stora brister som ett demokratiskt instrument om den inte omgärdar individen med garantier mot obetänksamhet eller godtycke. Lagen ger visserligen myndigheten långtgående befogenheter, men ålägger den ett lika stort ansvar för rättvis behandling. Den måste, så långt det är görligt, rådgöra med näringsgrenarnas medlemmar innan prisregleringar införs, och till varje sådan reglering måste den foga en förklaring av de överväganden den grundas på. Bestämmelserna om justeringar sörjer för flexibilitet i tillämpningen. Personer som påverkas negativt av en åtgärd kan få snabb och effektiv gottgörelse i appellationsdomstolen. Myndigheten kan söka få ett tillstånd återkallat endast via rättssystemet. Myndigheten är slutligen ålagd att kvartalsvis redovisa sitt arbete för kongressen.

- Jordbrukspolitiken som har tagit form sedan 1933 har satt paritet i priser och inkomster som mål. Det finns ingenting i denna lag som kommer att förhindra att bönder erhåller paritet eller skälig ersättning. Men jag tror att de flesta bönder inser att när jordbrukspriserna stiger högt över paritet, så är det fara å färde. Ett av de bästa sätten att undvika för stora prisstegringar är givetvis en ymnig produktion. Och jag hoppas att jordbrukspriserna kan hållas på en sådan nivå att bönderna får skälig ersättning för en ökande produktion.

- När jag skänker mitt bifall åt denna lagstiftning, gör jag det i förvissningen, stärkt av kongressens ledare, att den inte innehåller någonting som kan tydas som en inskränkning av befintliga myndigheters befogenheter, exempelvis Commodity Credit Corporation, att försälja jordbruksvaror som ett led i sin sedvanliga verksamhet. När jag avslog motionen H.R. 5300, i mitt budskap till kongressen den 25 augusti 1941, framhöll jag det ytterst ofördelaktiga med varje åtgärd ägnad att bestämma priser genom att godtyckligt undanhålla statligt ägda varulager från de normala handelskanalerna. Jag framhöll vidare att Commodity Credit Corporation skall ha friheten att göra sig av med varor som inköpts under dess överinseende på ett ordnat sätt, för annars blir det omöjligt att upprätthålla ett normalt spannmålsmagasin, som kan skydda bönder mot överskott och konsumenter mot brist; och att en begränsning av detta bolags befogenheter kraftigt skulle öka dess förluster, omintetgöra verkningarna av den förda politiken samt strida mot våra nuvarande prisregleringssträvanden genom att svika konsumenternas förtroende.

- Jag vill också fästa uppmärksamheten på det faktum att jag ber de regeringsdepartement som sitter på varor att göra dessa varor tillgängliga för andra departement för att hjälpa vår krigsansträngning. Denna begäran gäller främst Commodity Credit Corporations innehav av bomull och kommer att betyda att denna bomull kan komma till användning, direkt eller genom handelsutbyte, i produktionen av krigsmateriel. Dessa överföringar kommer att vara utöver den mängd som nu bjuds ut till försäljning. Min begäran kommer också att gälla spannmål och andra varor som de berörda departementen kan behöva.

- Införandet av en prisregleringslagstiftning betyder inte att slaget mot inflationen är vunnet. Jag betvivlar det kloka och lämpliga med vissa delar av lagen, och tillägg till den kan komma att behöva göras längre fram. Dessutom kan inflationen inte besegras med enbart prisregleringar. Till det behövs en därför avpassad skatte- och budgetpolitik, ett brett upplagt sparprogram, en förnuftig produktionssatsning samt en effektiv prioriterings- och ransoneringspolitik.

- Slutligen måste alla skyddsvallar mot inflationen slå slint, om inte vi alla - företagaren, arbetaren, bonden och konsumenten - är fast beslutna att hålla stånd. När allt kommer omkring, som Woodrow Wilson sa: "Den bästa formen av slagkraft är ett fritt folks spontana samarbete."