Riksdagen stödde EAP:s linje för kärnkraft

Trettio års mardröm av kärnkraftsmotstånd är över. Riksdagen tillät på torsdagen den 17 juni byggandet av nya kärnkraftsverk i Sverige. Det innebär att en majoritet i riksdagen till slut har antagit den politik som endast EAP hävdade i samband folkomröstningen om kärnkraften 1980. Alla andra partier argumenterade för de tre olika avvecklingsalternativen i folkomröstningen. Endast EAP underkände detta odemokratiska upplägg där det inte gick att rösta för kärnkraftens vidareutveckling. EAP krävde och argumenterade för ett klart JA till kärnkraft.

Trots att ingen tilläts att lägga sin röst för vidareutveckling av kärnkraft, användes folkomröstningsresultatet som stöd för beslut i regering och riksdag att kärnkraften skulle avvecklas. Ett bortre parantes sattes och man t.o.m. förbjöd forskarna att tänka på vidareutveckling av kärntekniken i den s.k. tankeförbudslagen.

En hel industribransch för utveckling och export av spetsteknologi stängdes och en generation av duktiga kärnkraftstekniker ställdes åt sidan. Det gällde även de varv och varvarbetare som kunde ha tillverkat kärnkraftverk för export på flytande pråmar liksom många av varvsindustrins underleverantörer.

Hundratusentals jobb har spillts pga förlamningen av energipolitiken och därmed den industriella utvecklingen.

Norge har genom sin satsning på att utvinna olja och gas gått om Sverige i välståndsligan, trots att Sverige hade Europas största energifyndigheter, uranet, och kunde varit Europas Saudiarabien.

Miljarder har spillts på värdelösa alternativa energikällor och miljontals ton kol och olja har bränts (och spillts) i onödan.

I åratal har det stått klart att avvecklingen av hälften av Sveriges elproduktion varit ohållbar. I stället för att medge att man hade fel och EAP:s politik var rätt, har man upprätthållit illusionen av en fortsatt avvecklingspolitik med en oändlig årtalsexercis där den bortre parentesen förskjutits och där kärnkraftverk renoverats med stora besvär i stället för att nybyggas.

Tiden behövde gå trettio år, innan en majoritet av de andra partiernas politiker insåg att man måste ge EAP rätt - givetvis utan att säga det. Efter dessa dyrköpta erfarenheter borde det stå klart för alla väljare, att riksdagspartierna inte är något att ha. Det är bättre att rösta på EAP, det parti som hela tiden stått upp för ett rationell och utvecklingsinriktad kraftpolitik.

---