Sveriges Riksbank ger två gånger om året ut en rapport om finansiell stabilitet. Årets första rapport publicerades och presenterades på en presskonferens den 1 juni 2010. LaRouche.se gick dit för att starta en dialog med riksbanksledningen om den enda möjliga långsiktiga lösningen på finanskrisen.

1. Sätt hela finanssystemet under konkursförvaltning. Vägen dit är att suveräna nationer inför en Glass-Steagall-lagstiftning som separerar affärsbanker från spekulationsbanker.

2. Starta omedelbart byggandet av stora infrastrukturprojekt som ett magnettågsnätverk över hela världen, kärnkraftverk och vattenkraftverk, sjukhus, skolor och bostäder med hjälp av statliga lågräntekrediter.

3. Slut avtal mellan suveräna nationer om fasta växelkurser och valutareglering.

Dessa åtgärder skulle återföra den ekonomiska makten till nationerna och göra slut på marknadens (brittiska imperiets) diktatur.

Här följer en utskrift av dialogen. Stefan Ingves är riksbankschef och Mattias Persson är chef över riksbankens avdelning för finansiell stabilitet. Hela presskonferensen kan ses här

LaRouche.se: Vad jag förstår så måste det finnas en grundläggande instabilitet i hela det internationella finansiella systemet eftersom antalet finansiella instrument hela tiden ökar medan den reala säkerheterna, som ska garantera dessa instrument, hela tiden minskar på grund av bristande investeringar i hela världen, möjligen med undantag av Kina och kanske Indien. Det måste ju skapa en inneboende instabilitet för att upprätthålla värdena på dessa värdepapper.

Stefan Ingves: Finansiella instrument är inte .... I sig har de inte några märkliga egenskaper som behöver skapa finansiell instabilitet, men det vill till att alla förstår hur man skall använda dessa och så har inte varit fallet.

LaRouche.se: Om det inte finns en grundläggande säkerhet som backar upp instrumenten?

Stefan Ingves: Jo men då är ju frågan vem som använder dem och på vilket sätt och hur hög belåningsgrad man har i olika sammanhang i ekonomin. Och det vet vi historiskt att även bakåt i tiden under perioder när man har funnits betydligt färre finansiella instrument har det också blivit bekymmer när man haft för höga belåningsgrader på ett eller annat sätt och det är den fråga man för närvarande funderar på hur man skall hantera det när det gäller regelverket.

LaRouche.se: En annan fråga. Det har startat en intensiv debatt i Tyskland om att lämna Euro-samarbetet och det verkar finnas starka politiska krafter som är för det och samtidigt förs i USA en intensiv debatt om man skall återinföra Glass-Steagall-lagstiftning igen. Vad tror ni skulle bli effekterna på det finansiella systemet om detta genomfördes?

Stefan Ingves: Diskussionen i Tyskland. Frågor rörande det skall man rikta till personer i Tyskland. Hur den debatten förs. Den andra delen är att nu växer det fram nya regelverk och det pågår en diskussion i USA för närvarande om hur deras regelverk skall se ut och de har en struktur som skiljer sig ganska mycket från den vi har och den har vuxit fram under ganska lång tid och är ganska komplicerad, för man har många olika myndigheter, men för europeiskt vidkommande har vi samma diskussion framför oss, inte minst vid Baselkommittén och det globala regelmakeriet. Vi är på väg in i en värld där vi kommer att få betydligt skarpare regler när det gäller hantering av likviditet, upplåning, utlåning och där allmänt kapitaltäckningen kommer att bli högre. Riktigt hur dessa regler kommer att se ut i dess tekniska detaljer är det för tidigt att säga men riktningen är entydig när det gäller vad som kommer att ske.

LaRouche.se: Ser ni inte det som ett problem att den huvudsakliga ekonomiska aktiviteten i hela samhället handlar om att försvara befintliga finansiella instruments värden i stället för att bygga upp den reala ekonomin med investeringar och så vidare?

Stefan Ingves: Det är två olika delar i det här. Den allmänna makroekonomiska utvecklingen och då är vi mera inne på en diskussion om penningpolitiken och till den återkommer vi längre fram. Ämnet för dagen är hur man hanterar den finansiella sektorn och vad som sker där. Att ha en välfungerande finansiell sektor är av stort värde för samhället, därför att om man inte har det, då vet vi att det blir en del bekymmer och vad vi sysselsätter oss med i den här rapporten är att vrida och vända på den frågan och frågeställningen och belysa vad som sker i svensk finansiell sektor just nu.

Mattias Persson: Utöver det som Stefan just sade så kommer nya regleringsförslag som kommer att implementeras i en eller annan form, så pågår det också förändringsförslag att stärka hur marknaden fungerar när det gäller instrument; att se till att det sker på ordnade marknadsplatser och inte så mycket OTC. Detta är något som kommer att stärka marknaden globalt. Det är också viktigt att komma ihåg; en del av de här instrumenten, om man tar rena försäkringsprodukter, där finns alltid någon som emittera, säljer, skyddet och någon som köper det. Så är det med kreditriskskydd för statsobligationer eller andra så det finns alltid två sidor.

LaRouche.se: Och då händer saker som AIG.

Mattias Persson: Det där är något man jobbar med nu, väldigt hårt med på internationellt fora för att få ordning på och försöka se till att man inte ska få en ny AIG. Vad man missade tidigare i den här krisen var att ingen riktigt förstod var riskerna låg. Det pågår nu flera initiativ globalt på att precis fånga upp de riskerna som AIG satt på för att kunna varna för mer systemriskperspektiv globalt. Men det är ett globalt problem som måste hanteras globalt. Det pågår väldigt stora initiativ för att komma till rätta med det.

LaRouche.se: Så ni stöder förbudet mot nakna CDS och nakenblankning i allmänhet som Tyskland nu försöker införa, som ledde till ett stort börsras som visar hur instabilt systemet är.

Stefan Ingves: Alltså, vi är ju inte i Tyskland och det är svårt för oss att bedöma på vilka grunder man valde att göra det man gjorde. Det är säkert en fråga som kommer att diskuteras under lång tid framöver hur man skall hur man skall ordna det på olika marknader. I vad mån blankning är en fråga eller inte i Sverige, det kan vi bara konstatera att utifrån innehållet i Stabilitetstrapporten är det inte en fråga som är på tapeten i någon större utsträckning alls. Däremot, precis som Mattias säger, är det frågeställningar och frågor som kommer att diskuteras under lång tid framöver när det gäller, ja vad skall man kalla det? Skruvar ock muttrar när det gäller hur man organiserar en finansiell sektor.

LaRouche.se: Har ni uppmärksammat vad som händer i den spanska sparbankssektorn just nu?

Stefan Ingves: Ja, i den spanska sparbankssektorn pågår just nu en strukturomvandling som liknar den svenska på början av 90-talet. Sen hur den kommer att genomföras är det för tidigt att uttala sig om, eftersom våra spanska kollegor är mitt i den omvandlingsprocessen, men man har till sitt förfogande ungefär det maskineri som man brukar ha när man går igenom en sån process. Men vad som kommer ut av den det kan jag inte svara på för vi är ju långt, långt ifrån Spanien i de enskilda skeendena men i det stora hela är det ungefär samma utveckling som vi hade i Sverige på 90-talet.

Som synes väntar sig Stefan Ingves en utveckling i Spanien liknande den i Sverige på 90-talet då 300 000 industrijobb och 40 000 företag försvann och en våldsam åtstramningspolitk fördes. Lars Nyberg säger på annan plats under presskonferensen att "en interndevalvering måste ske och sker i Grekland, Portugal och Spanien på samma sätt som skedde i de baltiska staterna." "Detta skapar politisk osäkerhet och naturligtvis svåra förhållanden för människorna som bor i dessa länder", tillade han.

Detta är den politik som står till buds under det nuvarande systemet. Ett tekniskt och nedtonat sätt att säga att en masstrejk likt den som pågår i USA står för dörren i Europa och att en regelmässig slakt av människornas levnadstandard (för att inte tala om människorna) hotar, om den revolutionen inte leder till precis de lösningar som LaRoucherörelsen - EAP allena representerar i Sverige.