Tony Blairs arv kokar fortfarande i BAE-skandalen

Den brittisk-svenska försvarskoncernen BAE har än en gång kommit undan åtal för mutor. I en uppgörelse med det amerikanska justitiedepartementet och det brittiska myndigheten för att utreda allvarliga brott, Serious fraud office - SFO, har BAE gått med på att betala 450 miljoner dollar i böter. Med det hoppas BAE kunna sopa under mattan 25 år av mutor för att komma åt försvarsorder för hundratals miljarder. Mest känt i Sverige är hur BAE "hjälpte" Saab att muta sig till Gripenkontrakt i Tjeckien, Ungern och Sydafrika. Den nya BAE-uppgörelsen gör att förre brittiske premiärministern Tony Blairs namn än en gång kommer upp i rubrikerna, eftersom han var den som i ett tidigare skede stängde ned SFO:s utredning av BAE, med hänvisning till att den hotade Storbritanniens nationella säkerhet. Det som det handlar om att försöka begrava, är mycket större än vanliga mutaffärer, nämligen den största hemliga fonden för brittiska imperiets smutsiga operationer, inkl. terrordåd som den 11 september i USA.

I Sverige, där regering och myndigheter stöder britterna oavsett vad de gör, är utredningen av BAE-Saab:s gemensamma mutaffärer redan nedlagd, sedan svenska regeringen, polisen och åklagarmyndigheten vägrat tilldela tillräckligt med utredningsresurser till åklagare Christer van der Kwast.

I London, var Tony Blairs anhängare - blairiterna - på högsta nivå, inkluderande Lord Goldsmith, snabba att berömma BAE-uppgörelsen. De betecknade den som den första rättsuppgörelsen i amerikansk stil, s.k. "plea bargain", som någonsin gjorts av brittiska SFO. Den brittiska pressen skröt att BAE:s medgivande att ha gjort sig skyldig till förseelsen falsk rapportering, inte ett brott som tagande av mutor, innebär att BAE Systems fortfarande skulle vara tillåten att lägga bud på försvarsorder i både USA och Storbritannien.

Till och med Londontidningen Guardian, som 2003 läckte nyheten om BAE:s mutaffärer och som såg sig som ansvariga för åtalet, hyllade de amerikanska och brittiska åklagarna Mark Mendelsohn och Richard Alderman för deras "framgångsrika" åtal mot BAE. I all sin bevakning av BAE:s Al Yamamah-skandal försökte Guardian aldrig gräva i den fonden för globala hemliga verksamheter, till och med efter att Prins Bandar i en halvauktoriserad biografi skrutit om hur Al Yamamah-fonden finansierade globala hemliga svarta underrättelseoperationer och mutor.

På den amerikanska sidan sa en högre amerikanske underrättelseman, som tillfrågades om detta helt enkelt:

- Med Obama som president, vad hade du förväntat dig?

Källan vidareutvecklade sitt resonemang att utredningen högst sannolikt, om inte presidenten intervenerat från toppen, skulle ha brutit upp hela den smutsiga amerikanska alliansen med den anglo-saudiska apparaten, som står bakom den svarta Al Yamamah-fonden. Underrättelsemannen underströk att det brittiska imperiets existens hänger på den fortsatta mörkläggningen av den hemliga svarta underrättelseverksamheten.

- Al Yamamah är avgörande för hela den brittiska strategiska planeringen, sa han och förklarade vidare att Obama-regeringen friar till saudierna och därför finns "ingen med politisk vilja att erkänna att saudierna är ett stort problem." Hade utredningen gått in i detaljerna om hur Prins Bandar använde en del av BAE:s mutpengar, skulle hela den trassliga härvan den 11 september ha kommit fram, "och ingen i denna regering är det minsta intresserad av att gå tillbaka till denna pinsamhet."

EIR:s närmare genomläsning av den nu offentliga 14-sidiga brottsutredning om "USA vs Bae Systems plc", som nu någon distriktsdomare tvingas lägga till handlingarna, öppnar nya kapitel i undersökningarna av Tony Blairs lögner. Denna skandal är helt enkelt för stor att lägga till handlingarna.