Grekland kan gå under med euron

Greklands nye premiärminister Georgios Papandreou sade den 9 december att "landets självständighet" är hotad, för första gången sedan 1974 då den grekiska militärdiktaturen störtades. Hotet kommer från finanskrisen. EU-kommissionären Almunia har skickat ett team till Grekland för att undersöka hur stort budgetunderskottet är och diktera vilka budgetnedskärningar som krävs. Landet hotas av tvångsförvaltning från en EU-kommission med nya befogenheter enligt Lissabonfördraget. Sådana EU-diktat är oförenliga med Greklands demokratiska regeringsform.

Samtidigt har den franska banken Natixis i en rapport visat att inte bara Grekland utan en hel rad EU-länder befinner sig i en omöjlig skuldsituation. Spaniens, Portugals, Greklands och Irlands utlandsskulder är 1.089 mdr euro, 166 mdr euro, 543 mdr euro resp. 182 mdr euro. Som andel av BNP är det 155 procent, 110 procent, 155 procent resp. 966 procent (60 procent är högsta tillåtna enligt den s.k. stabilitetspakten). På dessa skulder ska Spanien varje år betala 172 mdr euro (10,2 procent av BNP), Portugal 16 mdr euro (8,8 procent av BNP), Grekland 92 mdr euro (10,9 procent av BNP) och Irland 167 mdr euro (9,5 procent av BNP). Natixis ekonomer har räknat ut att dessa länders statsskulder kommer att kräva årliga betalningar på sammanlagt 331 mdr euro i femton år framöver.

EU:s monetära institutioner förfogar inte över några verktyg för att ta itu med dessa länders skuldkriser. Europeiska centralbanken (ECB) är förbjuden att ge betalningsstöd till länderna. Den enda tillåtna åtgärden är att bestraffa krisländer med böter, vilket bara ökar budgetunderskott och skulder. Bakom kulisserna uppmanas i stället Tyskland och Frankrike att ge Grekland ekonomiskt stöd.

Den tyske representanten i ECB, Axel Weber, hotade den 9 december med att ECB från slutet av 2010 ska sluta acceptera grekiska statsobligationer som säkerhet för lån. Problemet är bara att tyska och franska banker sitter med 200 miljarder euro i grekiska statspapper, som då också skulle tappa sitt värde. Den italienske centralbankschefen Mario Draghi har föreslagit ett skyddsnät för de grekiska statsskulderna, inte för att rädda Grekland utan för att rädda de europeiska bankerna.

Vad Grekland och de andra krisländerna i EU behöver är en ordnad konkurssanering och nedskrivning av sina skulder i enlighet med LaRoucheplanen. Nästa steg blir då att lämna euron och den s.k. stabilitetspaktens tvångströjor, så att länderna i stället för oändliga åtstramningar under EU-diktat kan använda sina centralbanker för att dra igång investeringar och produktiva jobb. Dessa projekt gör sedan att landet kan stabilisera valutan, men långsiktigt hållbar nivå. Ett fyrmaktsavtal mellan Kina, Ryssland, Indien och USA om ett Bretton Woods-liknande avtal om sinsemellan fasta växelkurser och massiva investeringar i projekt som de eurasiska landbroarna är den enda nu möjliga utvägen för världens länder. Det skulle ge Grekland, precis som alla andra mindre länder, en chans att garantera en ny, stabil nivå för sin valuta och ekonomiska utveckling. Någon annan chans att upprätthålla den grekiska friheten finns inte i den nya sammanbrottsfas som finanssystemet gått in i.