”Så sätter vi en svensk på Mars”

Det var rubriken i Expressen den 25.8 på en artikel som Christer Fuglesang skrivit för att publiceras samma dag som han skulle varit på väg med rymdfärjan Discovery. Så här dramatiskt börjar han sedan artikeln:

"Mars 25 augusti 2032. En internationell besättning från Jorden har precis landat på vår röda grannplanet och förbereder sig för att kliva ut i det öde, vackra ökenlandskapets kraftig vindar. En av dem är Svea Svensson, Sveriges tredje astronaut. Miljontals mil bort väntar en hel värld med andäktig spänning.
Osannolikt? Inte ur teknisk synvinkel, men kanske ur politisk. Redan om drygt ett decenium kommer människor åter att gå på månen. Troligen blir det amerikaner eller kineser, men de kan också komma att ta med sig andra nationaliteter. På samma sätt kommer människor en dag även att åka till Mars. Frågan är snarare när och vilka, än om. Vill vi vara med, Europa och Sverige?"

Med denna inledning, som faktiskt är närmast identisk med Lyndon LaRouches upprop 1988 "Kvinnan på Mars", inspirerar Fuglesang alla svenskar att lyfta sig i håret och börja tänka framåt. Det är just den inställningen som är grunden för den ekonomiska politik LaRouche talade om i sitt tal till diplomaterna i Washington den 19 augusti.

Tack vare Christer Fuglesang ligger Sverige bra till för att delta i ett internationellt rymdprojekt för att ta människan till planeten Mars. Fuglesangs långa kamp för att komma ut i rymden med Nasas rymdskyttel Discovery och utmärka sig som en svensk-norsk superfixare på den internationella rymdstationen ISS har väckt en enorm entusiasm i Sverige och hela Norden. Denna entusiasm ger Sverige chansen att använda rymdprojekt för att komma ur krisen. Den som kan något om ekonomi, i motsats till bokhållarna i regeringen, vet att den första förutsättningen för att skapa nya värden i ekonomin är folkets entusiasm, speciellt bland de unga, för att göra något nytt och svårt. Rymdtekniken är, trots de svindlande kostnaderna, något som lönar sig, genom all den nya teknik som utvecklas och leder till att nya produkter tas fram som kan säljas och ge pengarna tillbaka. På så sätt kan man säga att rymdprojekt är mer än gratis. Det är bara att peka på datamaskinrevolutionen som fick sådan skjuts tack vare de amerikanska månlandningsprojekten. Hur mycket har inte världen tjänat på IT-teknik sedan dess, liksom på digitalklockor, mikrovågsugnar, rökdetektorer, batteridrivna skruvdragare, nya material och allt möjligt annat?

Under efterkrigstiden kunde Sverige samlas kring projektet att försvara sig och utvecklade en mycket avancerad flyg- och robotteknik, som gjorde det möjligt för Sverige att bli en framstående IT-nation. Teknikutvecklingsmässigt sett var det en svensk motsvarighet till det amerikanska månprojektet. Det har skapat den rätta industriella basen, som är Sveriges andra stora tillgång för att delta i ett internationellt Marsprojekt. Hellre än att delta i den brittiska geopolitiken att dra igång nya konflikter med Ryssland för att motivera en ny svensk försvarssatsning, borde Sverige nu sätta denna flygindustri i arbete med rymdteknik.

Sverige kan mobilisera sina resurser och, precis som Fuglesang, göra en stor insats för att mänskligheten skall utveckla rymden. Det är inte möjligt för någon privat marknad att få igång detta. Det krävs statliga investeringar för att, liksom med alla stora infrastrukturprojekt, öppna nya fronter för utveckling och företagande. Det innebär att den svenska ekonomin måste få en ny inriktning. Det finns ingen framtid i att använda statens resurser till att täcka finanssystemets gamla förlustpapper. Om regeringen slutar med detta, finns möjligheter att med statliga lån finansiera framtidsinvesteringar på Jorden och i rymden.

Om regeringen förstod något om ekonomi, skulle man omedelbart göra som Fuglesang skriver i sin artikel och öka anslagen till de internationella rymdprogrammen. Det europeiska rymdsamarbetet ESA har inget mål efter ISS och borde ges stabilitet genom att tas med i EU:s budget, skrev han. Vore det något med regeringen skulle EU-ordförandeskapet just användas till att fira Fuglesangs rymdfärd med att föreslå att ESA antar målet att sätta också svenskar och européer på Mars!