Marskolonisering häver globala ekonomiska krisen

Astronauten på Apollo 11 Buzz Aldrin, som var den andra människan att beträda månen, sa i en optimistisk intervju i Storbritanniens Daily Telegraph den 3 juli:

- Med tanke på krisen i världsekonomin, skulle rymdutforskning kunna erbjuda unga generationer mycket välbehövda målsättningar, och jag tycker att vi behöver titta mycket längre in i framtiden för att inspirera våra unga med den storslagenheten, sa Aldrin och fortsatte:

- Amerika hjälpte till ta världen till månen för 40 år sedan, och Amerika kan säkert hjälpa till att leda världen i riktning mot Mars."

Att upprätta en bosättning på ytan av den röda planeten vore ett "underbart mål för mänskligheten", tillade han.

I sin artikel  "Economy for Scientists: Economic Science in short" den 29 maj i år har Lyndon LaRouche med ett helt kapitel om kolonisering av Mars kallat "Next stop Mars". LaRouche har också nyligen givit i uppdrag till sin ungdomrörelse att studera hur Marsytan  kan formas i den ryske vetenskapsmannens vernadskys anda och även se på vilka interplanetära handelsvägar som kan användas till Mars. En halvtimmes diskussion om detta med LaRoucheungdomarna finns på tisdagskvällens LPACTV-sändining av Off The Cuff. Idén att kolonisera Mars med en 40 årsplan togs redan upp 1988 av Lyndon LaRouche i ett TV-sänt tal till hela USA med titeln "Kvinnan på Mars", som snart kommer att finnas att se på LPACTV. Stimulansen av det amerikanska månprogrammet beräknades efter bara några år ge 16 dollar i intäkter för varje satsad dollar i programmet, genom försäljningen av alla nya civila produkter som togs fram, datateknologi, satellitöverföringar, digitalklockor etc, som ett resultat av rymdprogrammets teknologiska genombrott. Lösandet av de fysiska problemen i månprogrammet utlöste den kreativitet som är själva kärnan och målet för den ekonomiska politiken. Ett Marskoloniseringsprogram kräver till exempel bemästrandet av fusionskraften för att åka direkt på Mars och inte i en flermånadersbana runt solen, vilket skulle ge mänskligheten en billig och nästan obegränsad energikälla. Trots stora kostnader är därför ett återhämtningsprogram med sikte på att kolonisera Mars just den typ av framtidsvision som krävs för att mänskligheten omedelbart skall börja mobilisera den nya teknologi som krävs för att snabbare lyfta sig ur krisen.

Telegraph frågade också Aldrin om hans åsikter om global uppvärmning. Aldrin sa att han är skeptisk mot klimatförändringsteorier ock förklarade:

- Jag tror att klimatet har hållit på att förändra sig i miljarder år, och om det värms upp nu, så kan det kylas sedan. Jag gillar inte att bara ta kortsiktiga isolerade situationer och uttömma våra resurser för att bevara vårt klimat exakt som det är idag.