LaRouches provisoriska rapport om "ett kreditsystem"

Lyndon LaRouche gav den 7 maj 2009 en muntlig rapport i frågan om ett
kreditsystem, som ska tjäna som en, främst intern, rapport i väntan på
LaRouches kommande uppsats "En dollarbaserad global återhämtning"(nu tillgänglig p
å http://larouchepac.com/node/10319 ). Väl
valda delar av den rapporten publiceras här i svensk översättning
eftersom den frågan är väldigt viktig för svenskar att förstå.
Underrubriker är tillagda av larouche.se.

Frågan om ett kreditsystem kontra ett penningsystem

Det är uppenbart att de flesta inte förstår det. De flesta ekonomer förstår det inte. De flesta av våra medarbetare förstår det inte. De kanske förstår en skymt av det, men de har ingen riktig förståelse av det: Man får ta det historiskt; historiskt är det väldigt lätt att framställa.

Efter att ha vunnit revolutionskriget var USA i allt väsentligt bankrutt. Vad man hade var banker, banker som hade skapats och auktoriserats av de enskilda kolonierna. Varje koloni hade sina egna auktoriserade banker. Dessa dignade nu under skulder, krigsskulder. De var nära att gå under, eftersom de var bankrutta, på grund av krigsskulder. Och en del gick faktiskt under!

Hamilton1 använde detta för att utforma den amerikanska federala konstitutionen. Och det är något av det viktigaste att hålla i bakhuvudet. USA grundades på detta koncept! Inte på nåt galet system, inget bokföringssystem. Poängen är att USA kunde förenas som en federal republik, och att de här bankernas skulder kunde fonderas under federalt skydd. De var alltså, tekniskt sett, bankrutta; men man kan göra dem icke-bankrutta, med hjälp av federala garantier.

Låter det bekant, för idag?

...

Ett nationellt kreditsystem

I ett nationellt kreditsystem har man en kontrollerad valuta, och fasta växelkurser som en allmän strävan, i form av internationella avtal med partners som täcker den internationella handeln, sådana som t.ex. Karl den store hade med Irak, med Bagdadkalifatet, på den tiden. Och liknande typer av överenskommelser som utvecklades runt Medelhavet.

Krediten är nu således en kredit, där krediten är en nominell kredit, i form av en skuld, där man understödjer någon annans skuld, och ger dem en betalningsfrist. Det är kredit.

Penningsystemet

Alternativet är: Någon kommer in med pengar, och köper upp dig! Genom att göra dig skuldsatt till dem. En främmande makt, eller en internationell penningmakt, eller ett banksystem, kommer in, som ett fenomen, och slukar dig.

Här ser man betydelsen av vad som hände under Nixon 1971. Fram till dess var USA fortfarande ett kreditsystem, trots den galenskap som Truman stod för. Vi hade fortfarande ett system med fasta växelkurser, vilket gjorde oss, så länge som vi hade det, oberoende av internationell extern kontroll. Närhelst vi frånsäger oss det, som i augusti 1971, har vi blivit de internationella finansmakternas vasaller.
....

Nu, bygg stora projekt!

Ett landsomfattande höghastighetssystem med magnetsvävarteknik; ett landsomfattande vattensystem; landsomfattande jordbruksutveckling; en utbyggnad av ett vattenförsörjningssystem för hela den amerikanska mellanvästern, från Kanada till Mexiko. Detta är de stora projekten2.

Dessa projekt drar till sig det nödvändiga stödet från understödjande industrier, som deltar som entreprenörer i dessa projekt. De får kredit i den mån de arbetar för de här projekten. De kan således ha en garanterad avlöningslista, på den grundvalen, och de kan betala sina räkningar på den grundvalen.

Man skapar alltså rikedom: man skapar den inte ur tomma intet, utan man skapar rikedom genom att skapa framtida rikedom; och man använder detta skapande av framtida rikedom till att försörja de människor som producerar denna rikedom.

Det är detta som är ett kreditsystem; och det är det som vi måste förstå, och få andra att förstå.

  1. Alexander Hamilton (1757-1804) var en ledande
    general i den amerikanska revolutionen (från 19 års ålder), den
    som designade de relevanta delarna av den amerikanska konstitutionen
    (1787) och han var President George Washingtons första krigs- och
    finansminister (1790). Han skrev i den sistnämnda positionen "A
    National Bank" och "A Report on Manufactures" (översättarens
    fotnot)
  2. Sverige behöver naturligtvis också stora
    projekt. (översättarens fotnot)