I vårt fortsatta firande av Friedrich Schillers 250-årsjubileum publicerar vi nu hans uppsats "Om det upphöjda" ("Über das Erhabene") som skrevs tidigast 1795, troligen senare. Den utkom första gången på svenska 1805.

"Ingen människa måste", säger juden Nathan till dervischen, och detta uttryck är sant i en vidare bemärkelse än många kanske skulle vilja medge. Viljan är människans artkaraktär, och till och med förnuftet är bara dess eviga regel. Hela naturen handlar förnuftigt; människans prerogativ är helt enkelt att hon handlar förnuftigt på ett medvetet och viljemässigt sätt. Alla andra ting måste; människan är väsendet som vill.

Just därför är inget så ovärdigt för en människa som att underkasta sig tvång, ty tvång upphäver henne som människa. Den som utsätter oss för tvång gör inget mindre än berövar oss vår mänsklighet; den som fegt underkastar sig tvång kastar bort sin mänsklighet. Men detta anspråk på absolut befrielse från allt vad tvång heter tycks förutsätta ett väsende som äger tillräckligt med makt för att fördriva all annan makt. Om detta anspråk finns hos ett väsende som i krafternas rike inte innehar högsta rangen, så uppstår en olycklig motsägelse mellan dess drift och dess förmåga.

I denna fälla befinner sig människan. Omgiven av oräkneliga krafter som alla är henne överlägsna och som spelar hennes mästare, gör hon genom sin natur anspråk på att inte tvingas av någon kraft. Genom sitt förstånd ökar hon på ett konstgjort sätt sina naturliga krafter och till en viss punkt lyckas det henne verkligen att fysiskt bli herre över allt fysiskt. Ordspråket säger att det finns botemedel mot allt utom döden. Men detta enda undantag, om det verkligen i strängaste bemärkelse är ett undantag, skulle upphäva hela begreppet "människa". Aldrig mer kan hon vara det väsende som vill, om det finns ett enda fall då hon oundvikligen måste vad hon inte vill. Detta enda förskräckliga, att hon måste något hon inte vill, kommer att följa henne och, vilket också är fallet med de flesta svaga människor, göra henne till ett byte för fantasins blinda skräckbilder. Hennes omtalade frihet är absolut intet så snart den i en enda punkt är bunden. Kulturen skall sätta människan i frihet och hjälpa henne att uppfylla hela sitt begrepp. Den skall följaktligen göra henne i stånd att hävda sin vilja, ty människan är väsendet som vill. ...

Läs vidare:

Om det upphöjda
av Friedrich Schiller