Ecuadors president Rafael Correa meddelade den 12 december att hans regering avsiktligen kommer att ställa in betalningarna på de 3,8 miljarder dollar i statsobligationer som innehas av utländska finansinstitutioner. Detta motsvarar 39% av statens sammanlagda utlandsskuld.
"Jag har gett order om att räntebetalningarna inte ska göras, så landet ställer in betalningarna på sina utlandsskulder", meddelade Correa på fredagen. "Vi tar det fulla ansvaret för detta faktum."
Den 20 november varnade Correa för att han avsåg att inte betala utlandsskulden, eftersom den är "illegitim, korrupt och illegal" enligt de slutsatser som denna dag drogs av Kommissionen för en fullständig granskning av de offentliga krediterna (CAIC), som regeringen hade satt samman i juli 2007 för att genomföra revisionen. CAIC, som består av respekterade internationella ekonomer och juridiska experter, kom fram till att utlandsskulden mellan 1976 och 2006 fungerat som en illegitim och illegal plundringsmekanism. Den steg från 16 miljoner dollar 1976, till 4,2 MILJARDER dollar 2006, trots att man netto fört över 7,1 miljarder dollar i räntebetalningar under denna 30-årsperiod.
LaRouches veckomagasin EIR har ofta kallat dessa rövarmetoder för "bankirernas aritmetik". I detta fall har bankirerna lyckats få det till att 0 minus 7,1 är lika med 4,2.
Denna ingående CAIC-studie visar till exempel att den f.d. Federal Reserve-chefen Paul Volckers chockhöjning av räntorna år 1981 upp till 21% ledde till att Ecuador fick ställa in betalningar på lån man tagit till 6 procents ränta, och att de senare återfinansieringsoperationerna fick de obetalda räntorna att snabbt skjuta i höjden till astronomiska nivåer. CAIC:s studie gjorde en projektion som visar att om räntenivåerna hade legat kvar på 6%, så skulle Ecuador ha betalat klart hela sin skuld 1995. Sedan dess har man dock betalat ytterligare 5,4 miljarder dollar – och trots detta har man tydligen fortfarande 4,2 miljarder kvar i skulder!
Ecuadors skuldmoratorium är det första i sitt slag sedan Argentina ställde in betalningarna i december 2001. I det fallet vägrade president Nestor Kirchner orubbligt att böja sig för gamfonderna. I Ecuadors fall har de internationella finansiella rovdjuren redan börjat komma med hot, vilket reflekteras i ett telegram från nyhetsbyrån Reuters, där det diskuteras vilka "möjliga scenarion som Ecuador kan tänkas stå inför", bl.a. konfiskering av ecuadorianska tillgångar eller frysning av bankkonton i utlandet; oljebolag och andra utländska investerare kan dra tillbaka investeringar; och allt detta kan "utlösa politisk instabilitet i ett land där de tre senaste presidenterna störtats till följd av tumult på gatorna och i kongressen".

Ecuadors president Rafael Correa