Rapport från FAO-toppmötet i Rom

Den som trodde att toppmötet för FN:s organisation för mat och jordbruk, FAO, som ägde rum i Rom den 3-5 juni, skulle resultera i ett snabbt och tydligt handlingsprogram, med konkreta och direkta åtgärder för att lösa hungerkrisen i världen, misstog sig rejält. Precis som Helga Zepp-LaRouche misstänkt, och upprepade gånger varnat för, utvecklade sig toppmötet till en veritabel kraftmätning mellan de krafter som kämpar för nationell suveränitet, å ena sidan, och de brittiska imperieintressen som kontrollerar globaliseringen, å den andra.

Detta blev tydligt under konferensens sista timmar, när samlingskommittén, efter att ha debatterat i timmar, ändå inte lyckades nå en överenskommelse om en slutkommuniké för konferensen. Delegationerna från Argentina, Venezuela och andra sydamerikanska länder startade en formlig revolt mot den uppenbara dubbelmoralen: Hur kan man försöka förbättra situationen för de 900 miljoner desperat hungriga människorna på denna planet, samtidigt som man driver på eller ger efter för en frihandelspolitik som går tillbaka till det brittiska imperiets storhetstid?

Representanter från Lyndon LaRouches tidskrift Executive Intelligence Review (EIR) intervenerade gång på gång under konferensen och pekade på oförenligheten mellan målet att öka jordbruksproduktionen, å ena sidan, och de ideologiskt motiverade initiativen för en ytterligare liberalisering av handeln och genomförandet av världshandelsorganisationens WTO:s Doha-runda, å andra sidan. Många delegater uttryckte sin stora glädje över närvaron av medarbetare till Lyndon LaRouche, eftersom de själva inte hade friheten att öppet och offentligt yttra sig om den ekonomiska politikens mer fundamentala aspekter, vilket EIR är känt för att inte ha några betänkligheter om att ta upp.

Resultatet av detta toppmöte kommer att betraktas som helt otillräckligt i ljuset av den globala krisens fortsatta upptrappning, eftersom inga betydande åtgärder vidtogs som behandlar situationen som den borde behandlas, som en nödsituation för hela mänskligheten. Deklarationen som slutligen antogs av konferensen består huvudsakligen av åtaganden av ett alldeles för allmänt slag, och satsningen på biobränslen kvarstår, vilket markerades av den amerikanska delegationen i det slutgiltiga uttalandet i plenumet.

Läs en mer detaljerad rapport från FAO-konferensen här