Hemliga fonder och 11 september: Brittiska vapentillverkaren BAE illa ute i amerikansk utredning

Åklagare från det amerikanska justitiedepartementet trappar just nu upp sin utredning av den brittiska vapenkartellen BAE Systems, som betalat ut ett stort antal miljarder dollar i mutor till saudiska topptjänstemän, däribland Saudiarabiens ambassadör i Washington, prins Bandar bin-Sultan. Enligt källor som står utredningen nära, överväger justitiedepartementets utredare nu att, utöver väckandet av åtal för mutbrott (Foreign Corrupt Practices Act), även att lägga till en åtalspunkt om att ha begått brott under en pågående undersökning (RICO, Racketeer Influenced and Corrupt Organizations Act), baserat på BAE:s flykt undan amerikanska skattebetalningar. Ytterligare tecken på en eskalering i BAE-fallet är att justitiedepartementet under de senaste dagarna utfärdat s.k. subpoenas mot fem chefer i företaget, vilket betyder att man kräver att de vittnar inför domstol. Den 12 maj kvarhölls två högt uppsatta chefer, VD:n Mike Turner och Sir Nigel Rudd, på flygplatsen när de anlände till USA. Båda männen fick sina bärbara datorer, mobiltelefoner och personliga dokument beslagtagna och beordrades att inställa sig inför en amerikansk åtalsjury. Sir Nigel Rudd är ordförande för BAA, en flygplatsledningsfirma, och är vice ordförande för Barclays, en av City of Londons ledande banker.

Även om BAE-undersökningen till synes kretsar kring de påstådda mutorna som betalats ut till prins Bandar och andra saudiska topptjänstemän, bekräftar amerikanska underrättelsekällor att det finns två andra, mycket viktigare frågor, som driver undersökningen.

Den första frågan handlar om prins Bandars roll i attackerna den 11 september, och möjligheten att en del av BAE-mutorna användes till att betala kaparna. 9/11-kommissionen har bevis på att mellan 50.000 och 75.000 dollar tillhandahölls av prins Bandar och hans fru, prinsessan Haifa, till två män i Kalifornien, som båda tros vara saudiska underrättelsetjänstemän, som, i sin tur, delade en del av pengarna med två av flygplanskaparna den 11 september 2001. Källor rapporterar att en 28-sidig del av den officiella rapporten från 11 september-kommissionen, som handlar om Bandar-pengarna, drogs tillbaka från den offentliggjorda slutliga versionen. Utredare vid den amerikanska senatens underrättelseutskott hindrades enligt uppgift från att intervjua FBI-agenter som hade undersökt flödet av Bandar-fondens pengar, vilket förorsakade ännu mera ilska och misstankar om att hela historien om vad som hände den 11 september 2001 ännu inte har berättats. "Frågan om den 11 september är fortfarande radioaktiv bland många tjänstemän i den amerikanska underrättelsetjänsten och poliskåren", avslöjade en högt uppsatt amerikanska underrättelsekälla.

Den andra frågan handlar om den anglo-saudiska hemliga fonden, som ackumulerats under "Al Yamamah"-affären, som gjordes upp mellan prins Bandar och Storbritanniens dåvarande premiärminister Margaret Thatcher 1985. Under denna "olja-för-vapen"-affär, som fortsätter fram till dags dato, har MI6 samlat ihop en fond som ligger offshore och är odokumenterad, och som, enligt amerikanska regeringstjänstemän som intervjuats av EIR, beräknas uppgå till mer än 100 miljarder dollar. Dessa fonder har enligt vad som erfars använts till att sponsra krig och destabiliseringsoperationer jorden runt, ända sedan Afghanistankrigets dagar på 1980-talet, då BAE-pengar hemligt slussades till afghanska mujaheddin. I en nyligen utkommen biografi om prins Bandar, gavs detaljer om mutfonden "Al Yamamah", vilka indikerade att en del av kapitalet även gick till att köpa amerikanska vapen, där man kringgick kongressens överinseende.

Bandar-fallet är särskilt känsligt för Vita Huset, med tanke på prinsens långvariga nära förbindelser med Bush-familjen. Trots dessa förbindelser, går åklagarna nu aggressivt framåt med BAE-undersökningen.

Och det finns tecken på att även den amerikanska senaten kan komma att agera.

Den 21 maj höll senatens utrikesutskott utfrågningar om ett planerat avtal mellan USA och Storbritannien, som skulle ge brittiska vapenföretag fullständig tillgång till kontrakt med Pentagon, med likvärdig ställning som amerikanska försvarsföretag. Även om både utskottets ordförande Joseph Biden (demokrat från Delaware) och den ledande republikanen Richard Lugar (republikan från Indiana) båda markerade att de i princip stödde avtalet, höll båda med om att utrikesdepartementet inte hade försett utskottet med tillräcklig information om implementeringen av avtalet och har därför skjutit upp en fortsättning på ärendet i åtminstone tre månader.

Givet att BAE Systems redan är den största utländska entreprenören vid det amerikanska försvarsdepartementet, kan den pågående undersökningen från justitiedepartementet få dramatiska konsekvenser för det bilaterala avtalets framtid -- och för amerikansk-brittiska relationer i allmänhet.

Lyndon LaRouche har understrukit att konflikten mellan USA och den brittiska imperiefraktionen, i vilken BAE är ett typexempel, är nyckeln till att förstå den nuvarande globala strategiska situationen. Om USA bestämt skulle bryta med London och liera sig med de tre stora asiatiska makterna, Ryssland, Kina och Indien, skulle alla de stora kriserna som planeten idag står inför, med tiden kunna lösas fredligt. Sett i detta sammanhang är BAE-fallet av viktig betydelse.