Den anglo-holländska oligarkin är enligt uppgift ursinnig på grund av att afrikanska länder i allt större omfattning söker samarbete med Asien, för att undvika den säkra död för deras stater som de anglo-holländskt dominerade nationerna skapat med hjälp av IMF och WTO. De anglo-holländska krafterna har under den gångna veckan eskalerat sin kampanj mot särskilt två afrikanska nationer, Sudan och Zimbabwe.

SUDAN: Det tydliggjordes i City of Londons språkrör The Economist den 15 maj att anglo-holländarna nu riktat in sig på att lemlästa Sudan, det land som har den största landytan i Afrika -- större än Västeuropa. Konflikter råder mellan regeringen och olika regioner utanför landets huvudstad Khartoum, och mellan regeringen och grannländer.

Economist, och den anglofila pressen i allmänhet, driver linjen att konflikten i Darfur kan utlösa ett krig i landet eller i regionen, baserat på en avstyrd attack mot huvudstaden Khartoum den 10-11 maj. Rörelsen för rättvisa och jämlikhet (JEM, Justice and Equality Movement), en rebellgrupp baserad i Darfur men som driver en nationell kampanj (mot att regeringen inte delar med sig av landets rikedom till de avlägsna regionerna) försökte attackera Khartoum genom att köra genom landet; JEM nådde grannstaden Omdurman innan de stoppades och skingrades av regeringsstyrkor. Attacken kan inte förklaras såvida man inte ser den i sammanhanget av den anglo-holländska strategin att fragmentera landet. JEM har meddelat att man tänker fortsätta att utföra attacker över hela landet, vilket är en förändring av deras tidigare ståndpunkt att låtsas kämpa för Darfurregionens rättigheter, som ligger i västra Sudan längs gränsen med Tchad. Economists spelplan visar att den kampanj som de västerländska nationerna genomfört mot Sudan, där man hävdat folkmord, var en lögn och endast en förevändning för att förstöra landet Sudan.

Inom några dagar ledde en konflikt i Abyei, en stad i en oljeproducerande gränsregion mellan norra och södra Sudan, till våldsamheter den 13-14 maj, som slutade med ödeläggelsen av en del av staden. Läget för gränsen mellan norra och södra Sudan har i denna region inte fastställts. Konflikten i Abyei framställs i den brittiskälskande pressen som en fingervisning om att avtalet 2005 som fick slut på det utdragna inbördeskriget mellan norra och södra Sudan, kan kollapsa och att kriget åter skulle kunna flamma upp i södra delen av landet.

Den 15 maj kidnappades fyra indiska oljearbetare; en försmak av den sorts aktivitet som skulle kunna hämma ekonomin.

Ytterligare anglofila pressrapporter talar om att JEM:s attackförsök mot huvudstaden kan leda till att stridigheterna kan sprida sig utom kontroll även i de norra och östra delarna av landet. Det hänvisas också till möjliga attacker mot Merowedammen som byggs av kineserna på Nilen i norra Sudan.

Sudans president Omar al-Bashir sade efter JEM-attacken att "internationella makter har en hemlig agenda för att underminera Sudans enhet" och påpekade att "det har blivit uppenbart att rebellen Khalil [ledare för JEM] önskar nå politiska mål som inte har att göra med Darfurfallet." Han anklagade JEM och en allierad rebellfraktion för att "exploatera Darfurbefolkningens lidande för att uppfylla sina ambitioner om att ta över regeringen."

ZIMBABWE: I det anglo-holländska försöket att störta Zimbabwes regering, har USA:s zimbabweambassadör James McGee övergivit diplomatins alla principer genom att bli en hängiven anhängare till oppositionspartiet MDC, skapat och sponsrat av britterna. Enligt en BBC-sändning den 16 maj anklagade McGee regeringen för att använda våld mot sin egen befolkning för att göra det möjligt för president Mugabe att vinna den andra valomgången mot MDC:s Morgan Tsvangirai. "Våldet har spridit sig utom kontroll", sade McGee. När BBC frågade honom om Mugabe kunde vinna på grund av våldet, svarade McGee: "Det är exakt vad det internationella samfundet måste undvika." Han påstod att det "inte är någon tvekan om att folk blir slagna på grund av det sätt de röstade på vid de senaste valen, för att tillförsäkra att de röstar på rätt sätt i ett omval här." Han vidhöll att rättvisa val inte skulle vara möjliga och manade till en "styrka av valobservatörer i landet, i god tid före valet, som skulle stanna kvar här tills resultaten meddelats." Han nämnde inte regeringens påståenden om att MDC legat bakom våldsamheter för att skapa en förevänding för den sorts intervention som McGee talade om.

Innan resultaten av valen den 29 mars hade utannonserats, hade McGee på en presskonferens i Sydafrika den 24 april sagt att USA skulle lyfta på sanktionerna och betala ut miljardtals dollar till Zimbabwe om en ny regering, som är för frihandel, skulle komma till makten.

Dagen efter det att McGee hävdat att våldet som förekommit efter valet skulle göra en andra valomgång omöjlig, lämnade Morgan Tsvangirai den 17 maj sitt bidrag till den allt större politiska teatern om våldet och bristen på säkerhet i Zimbabwe, genom att meddela att han ställt in sin återkomst till Zimbabwe för att börja kampanja, eftersom en påstådd mordkomplott gjorde det för farligt. Även om vi lägger de olika turerna i denna formliga såpopera åt sidan, kan det ändå inte uteslutas av britterna inte skulle kunna arrangera ett mord på den kandidat de har backat upp, för att skylla det på Mugabe, och på så sätt stärka den Mugabe-fientliga stämning de redan hetsat upp.

Zimbabwes justiteminister Patrick Chinamasa besvarade anklagelserna om våld som gjorts av MDC och deras uppbackare: "Närhelst det kommer ett påstående om ett fall av politiskt motiverat våld, skulle det vara väldigt bra om vi kunde bilda gemensamma grupper, som utgörs av ZANU-PF [regeringspartiet] och MDC, så att vi kan fastställa sanningshalten i dessa påståenden."