LYM agerar: "Free food... from free trade!"

Det följande är en förstahandsrapport från LYM-aktivister i Seattle.

I vårt arbete för att aktivera stora nätverk för att bygga för Helga Zepp-LaRouches upprop för att transformera FAO-toppmötet (Rom den 3-5 juni) och det av LYM arrangerade öppna mötet i Seattle kring samma upprop (31 maj), tänker vi på befolkningen som medorganisatörer i den existentiella kampanjen för att fördubbla världens matproduktion och få stopp på den brittiska intentionen att utradera människosläktet genom svält. Halva vårt kontor riktade in sig på nätverk inom University of Washington genom massutdelning av fem lådor med litteratur (LPAC-rapporten om 2008 års val, pamfletten Är djävulen i din dator? och flygbladet om den brittiska agenten Al Gore som tar din mat ifrån dig). Vi delade ut material på morgonen och besökte sedan några av skolorna på universitetsområdet.

På skolan för folkhälsa och medicin blev vi hänvisade till en ledande fakultetsmedlem som varit bekymrad av ökningen av fetma och diabetes på grund av de uppdrivna matpriserna. På ett annat kontor stängde och öppnade en kvinna ständigt sin kontorsdörr för att lyssna på oss när vi talade med hennes sekreterare, ända tills vi frågade om sekreteraren kände till FAO. Hon utbrast: "Jag känner till FAO; jag jobbar för FAO!" Hon höll med om att biobränslen är galenskap, men arbetar ironiskt nog med FAO för att förhindra att fattiga nationer använder bekämpningsmedel. Kvinnan gav oss sitt kort och sade att hon skulle sätta upp Helgas flygblad på sin avdelning.

De mest spännande framstegen vid University of Washington var med några av studentgrupperna. LYM-aktivisten Stewart kom i kontakt med en representant för en ny studentklubb som har erbjudit sig att hjälpa till med hemlöshet och hungersnöd i Seattle. Med Stewarts egna ord, var representanten "djupt rörd" av omfattningen av våra aktiviteter och var väldigt upprymd över potentialen att skapa nätverk med organisationer med vilka de har samarbetat. Han kommer att ta upp vår mobilisering med sin grupp och håller på att läsa den information som Stewart skickat. Vi kontaktade också studentorganisationer från Mellanöstern och Asien, områden där matkrisen känns av mest. Studentgrupperna var väldigt inspirerade av att höra från oss och kommer att diskutera Helgas flygblad vid sina nästa möten. Ledaren för två asiatiska grupper har ett styrelsemöte med andra föreningar nästa vecka, där vi möjligen kommer att ge en presentation. Vi kommer att hålla kontakten med denna unga kvinna under de följande dagarna.

Vi tog idag även kontakt med farmar i Carnation-området i delstaten Washington. Carnation är en stad uppkallad efter en stor forsknings- och utvecklingsfarm som en gång i tiden användes till att utveckla olika sorters djurfoder och andra projekt för att nyttiggöra nya potentialer av människans makt över universum, men såldes ut av Nestlé omkring 1985 för att användas till att hålla försäljningskonferenser! Detta var under den tid då Federal Reserve-ordföranden Paul Volcker drog upp låneräntan, vilket fick många av samhällets lantbruk och industrier, sinnrikhetens källor, att gå i konkurs. Platsens tillsyningsmän drog sig till minnes att det var svårt att få lån vid den tiden, såvida du inte var Nestlé, och antydde att kartellerna låg i bankernas fickor. Vi besökte åtta gårdar i Carnation och träffade en kvinnlig lantbrukare, som när vi nämnde att vi vill fördubbla matproduktionen utbrast: "Men vad vill ni att jag gör? Jag kan inte arbeta dubbelt så många timmar per dag!" När vi svarade att vi behöver förändra miljön för att öka avkastningen, sade hon att vi verkligen måste dämma upp Snoqualmie-floden, eftersom vi förlorar mycket av skörden på grund av översvämningar. Hon antog att vi inte skulle vilja göra det, eftersom hon trodde att vi var knäppa miljödårar. "Vi är 'rökmolnsdemokrater'!" sade Dave till henne. Hon hatar spannmålskartellerna och lämnade sin kontaktinformation för att hjälpa till att organisera.

På jordbruksmarknaden kunde folk se vår gigantiska skylt "FREE FOOD...... from Free Trade" (befria maten från frihandeln) och höra oss fråga: "Vill du döda världshandelsorganisationen [WTO]?" Alla som hörde eller såg oss tog snabbt fågelvägen till vårt bord. Vi har mer eller mindre fyra bra kontakter att följa upp. En av dem funderar på att hjälpa oss att nå ut till fler, en annan har blivit bidragsgivare via hemsidan och ännu en vill verkligen att mer folk ska veta vilken sliskig typ Al Gore i verkligheten är.

Dagens sista höjdpunkt var en grupp sjätteklassare som glatt drog några vitsar om den fete Al Gore: Al Gore är så fet att när han rullar förbi i en poncho, så ropar folk: "Taxi!" Al Gore är så fet att när han var på Holiday Inn och bad om en vattensäng, så lade de en filt på havet!