Det brittiska imperiet har satt igång ett krig mot de eurasiska makterna Kina, Ryssland och Indien, med avsikten att få de transatlantiska makterna med sig - något som endast en tokskalle som representanthusets talman Nancy Pelosi, fascisten Felix Rohatyns marionettdocka, kunde svälja.

Pelosi åkte idag till Dharamsala, Indien, för att kräla inför Dalai Lama och babbla om de fredsälskande tibetanerna och de våldsamma kinesiska förtryckarna; detta samtidigt som hela Tibetkrisen orkestreras som en del av ett planerat eurasiskt krig, som skulle vara långt dödligare än det i Irak. Detta krig planeras i London av samma personer som planerade Irakfiaskot, och är avsett som ett krig mot den fyrmaktsallians som Lyndon LaRouche har identifierat som den kraft som krävs för att stoppa nedgången i en ny mörk tid. Presstäckningen av Tibetkrisen är lika lögnaktig som täckningen av de kriminella handlingar som utförs av centralbanker i Europa, Storbritannien och USA när de använder skattebetalarnas pengar för att finansiera sina fascistiska krigsplaner, under täckmanteln av "räddningsaktioner".

Efter att ha träffat Dalai Lama, sade Pelosi till pressen att "Kina måste låta journalister och andra granskare komma in i Tibet för att själva se hur situationen ser ut inne i Tibet" och förklarade att hon var "här för att stödja Dalai Lama å det amerikanska folkets vägnar".

Samtidigt intervjuades James Miles, journalist på The Economist, av CNN, och berättade att han just hade återvänt efter en vecka i Lhasa, där han varit sedan kravallerna bröt ut den 12 mars. Han hade ett officiellt kinesiskt tillstånd under hela den tid då västpressen rapporterade att inga västerländska journalister fanns i Tibet. På frågan om varför han trodde att de kinesiska myndigheterna tillät honom stanna kvar, sade han att han antog att kineserna trodde att "det faktum att jag var där skulle hjälpa dem att förmedla graden av etniskt riktat våld som kineserna själva har försökt att framhäva. ... Vad jag såg var kalkylerat målinriktat våld mot en etnisk grupp, eller, jag skulle säga, två etniska grupper, framför allt etniska Han-kineser som bor i Lhasa, men även medlemmar av den muslimska Hui-minoriteten i Lhasa."

Upprorsmakarna, sade Miles, "markerade de affärer som de visste ägdes av tibetaner med vita traditionella halsdukar. Dessa affärer lämnades intakta. Nästan varenda annan affär tvärs genom staden ... blev antingen nedbränd, plundrad, förstörd eller sönderslagen; det som fanns därinne släpades ut på gatorna, staplades upp och brändes. Det var ett oerhört utbrott av etniskt våld av ett mycket otrevligt slag att beskåda, vilket förvånade några tibetaner som iakttog det."

Han redogjorde också för hur polisen praktiskt taget inte gjorde någonting under flera dagar, utan väntade på att upploppen skulle klinga av, och steg bara in för att säkra gatorna "när de väl kände sig säkra på att det inte skulle bli någon stor blodsutgjutelse."

Pelosi brydde sig tydligen inte alls om sådana fakta, utan bara om att tillfredsställa sina fascistiska kontrollörer i deras krigshets.