Efter att Riksbankschef Stefan Ingves förra veckan krävde en bättre verktygslåda för att ta hand om banker i kris, presenterade Dagens eko den 19 mars som en nyhet att regeringen planerar att i höst lägga fram ett förslag för att hantera banker i kris. Det beskrevs felaktigt som en permanent bankakut, trots att det handlade om ett förslag från Banklagskommittén att just undvika den katastrof som bankauten innebar för samhället på 1990-talet. Förslaget som lades fram år 2000 går ut på att en bank i kris tas över av en offentlig förvaltare, som fortsätter driften i begränsad omfattning. De offentlige förvaltaren ser till att det stora kapital staten tillför, för att garantera alla insättares bankkonton upp till 250.000 kr, används för att hålla igång det nödvändiga betalningssystemet och handelstransaktioner. I övrigt fryses bankens skulder och tillgångar för utredning om vilka värden som återstår i banken för att senare beslut skall kunna fattas om banken skall likvideras eller rekonstrueras med nytt kapital från nya eller gamla ägare.

Finansmarknadsminister Mats Odell sade till nyhetsbyrån Direkt den 19 mars att regeringen räknar med att under året skicka ut en promemoria om "offentlig administration av banker i kris" på remiss.

"Tanken med det här är att hitta ett rättssäkert sätt för staten att kunna ta över de banker som inte själva klarar av sin situation, och där det kan orsaka stora och betydande samhällsekonomiska problem om de skulle fallera helt och hållet", sade Mats Odell. Bankkrisen i början av 1990-talet visade på behovet av ett regelverk som ger staten möjlighet att snabbt ta kontroll över banker som befinner sig i ekonomisk kris. "Och därmed slippa att hamna i en väldigt svag förhandlingsposition gentemot ledning och ägare, och på så sätt motverka onödigt risktagande".

Genom en statlig kontroll kan risken för att en banks problem sprids i det finansiella systemet, och skadar centrala funktioner i samhället, förhindras, enligt finansmarknadsministern.

"Jag vill inte gå in på det, men den som läser utredningen får en ganska god vägledning även om vi inte kommer att följa varje del. Grundprincipen är att det införs ett beslutsorgan som får mandat att kunna överta en bank som är i kris - där ägarna inte längre klarar av bankens åtaganden, och där ett fallissemang för banken skulle riskera vitala samhällsintressen - det är grundbulten."

"Sedan finns det ju ett behov av att det här blir en rättssäker hantering", sade Odell som därmed pekade på de stora Wallenbergintressena som vill kunna utöva sina ägarintressn, även om det likt i bankkrisen 1992 nu strider mot nödvändiga behov att skydda människor, företag och samhälle från katastrofala förluster.

LaRoucherörelsen har sedan lång tid varnat för att hela finanssystemet befinner sig i en kris som till sin natur är systemisk. Lyndon LaRouche reagerade på Bear Stearns totala kollaps i söndags genom att författa ett trestegsprogram -- Ragnarök är här: Tre steg mot överlevnad -- för att komma ur krisen, vilket översatt till spanska, franska, tyska, italienska, ryska, kinesiska, danska och svenska nu sprids över världen.

LaRoucherörelsen i Sverige - EAP:s partiledare Hussein Askary följde idag upp detta med en påminnelse om att det i Sverige var EAP som hade rätt, medan etablissemangets ekonomer hade fel. Han varnar vidare för de katastrofala följderna av en ny bankakut och lägger fram vilka positiva lösningar som faktiskt existerar. Läs hela uttalandet här: Skydda människor och banker! Nej till ny bankakut!