Goldman Sachs’ 100 miljarder dollars räddningsaktion

USA:s finansminister Henry Paulson, tidigare på Goldman Sachs, och hans hejduk, andre finansminister för inrikesfinanser, Robert Steel, även han från Goldman Sachs, försöker, enligt Wall Street Journal den 13 oktober, att organisera en galen 100 miljarder dollars räddningsaktion, vilken överskuggar de 3 till 4 miljarder som undansattes för hedgefonden LTCM av Federal reserve 1998.

I denna aktion, skulle alla ledande amerikanska och kanske några brittiska banker gå samman för att skapa ett ”kärl”, som köper upp de värdelösa, så kallade, tillgångar som Citibanks och andras ”structured investment vehicles” (SIVs) sitter på. Även om bolånebaserade värdepapper och “collateralized debt obligations” inte är värda någonting, kommer denna nya “super-conduit” punga upp med 100 miljarder dollar för att köpa dem till deras nuvarande nominella värden, eller ett närliggande värde, för att försöka hålla lögnen vid liv, att alla hedgefonder och banker tillsammans, vilka sitter på biljoner i sådana värdelösa ”tillgångar”, fortfarande är solventa.

Denna “super-conduit” tänker samla anslag för att köpa de värdelösa SIV-tillgångarna genom att sälja kortsiktiga obligationer till allmänheten. Men varför skulle någon vara dum nog att köpa dem? Här är haken: de kommer att backas upp, dollar för dollar, av det bankkonsortium som Paulson och Steel försöker sätta ihop. Bankerna skall lägga sig på slaktbänken för detta värdelösa papper,-- i verkligheten, för hedgefonderna och Brittiska imperiet.

Det provisoriska namnet för detta “kärl” är Master-Liquidity Enhancement Conduit, eller M-LEC. Om bankerna är på, kan meddelandet komma så snart Citigroup offentliggör sina siffror.

Ekonomen Lyndon H LaRouche, jr, kommenterade måndagen därpå, 15 oktober: “Vad vi måste säga, högt, tydligt och ofta är, att Goldman Sachs’ föreslagna räddningsaktion är ett stycke galenskap hos bland andra Goldman Sachs’ talesmän. Goldman Sachs’ föreslagna plan är ett uttalande för ‘livs levande självvald död’ som, in praktiken, beordrar en självförvållad, snar, hyperinflationär förintelse av amerikanska dollarn och amerikanska ekonomin till Brittiska imperiets fördel. Det liknar en kopia av vad Storbritannien gjorde mot Tyskland med hyperinflationära mekanismer, vilket ledde till kraschen av Weimarrepublikens riksmark 1923, en krasch som organiserats av samma slags mekanismer för hyperinflationär, privat kontrollerad ”utgivning” som ledde till Enron-katastrofen. Kollapsen kommer snart, om DEN INTE OMEDELBART STOPPAS”!