För en vetenskaplig renässans för mänskligheten och upprättelse för Lyndon LaRouche!

Lyndon LaRouche skrev boken "Det finns inga gränser för tillväxten". Hans optimistiska visioner behövs idag.

Inför de internationella aktionsdagarna mot klimathysterin den 5–10 oktober har Schillerinstitutets ordförande Helga Zepp-LaRouche skrivit följande flygblad.

Tänk dig att världen går under och ingen dyker upp! Där står Greta i egen hög person, alla central- och investmentbanker, hedgefonder och spekulanter i full eufori över att planeten helt säkert kommer att "koka över" om 18 månader (enligt prins Charles) – och de senare i extas över de astronomiska vinster de då tror sig kunna göra på "gröna investeringar" – och sen, trots diverse klimatfluktuationer, bara fortsätter världen att existera!

Denna lilla omskrivning av fredsrörelsens gamla slogan: "Tänk dig att det blir krig och ingen dyker upp!" är tillåtlig för att påminna om att en ideologi bara har en påverkan på verkligheten om en majoritet av befolkningen tror på den.

Faktum är: Det är ingen klimatkris. Klimatdata från de senaste 500 miljoner åren visar att klimatet på jorden hela tiden har förändrats, med omväxlande varma och kalla perioder. Den senaste kallperioden, den så kallade lilla istiden, slutade så sent som 1850. Dagens klimatalarmister kan inte stödja sig på vetenskapligt verifierbara fakta, utan använder klimatmodeller vilkas prognoser redan har visat sig vara överdrivna och bara understryker att klimatet är ett mycket mer komplext forskningsområde än vad dessa modeller gör gällande: antropogena faktorer har helt klart en mycket mindre effekt, processerna i solen och i vår galax däremot en flera storleksordningar större betydelse än dessa modeller utgår från.

Att svartmåla koldioxid och sätta upp mål om att fasa ut kol från världsekonomin är lika irrationellt som att bränna häxor på bål som ett sätt att råda bot på sjukdomar. Koldioxid är inget miljögift utan en nödvändig förutsättning för livet på jorden, och särskilt för att växterna och jordbruket ska kunna frodas som en grundval för människans existens. Den verkliga krisen är att finanssektorn driver på för en minskad kolanvändning globalt, med konsekvenser som de flesta inte har den blekaste aning om, nämligen en kollaps i industriländerna och en massiv befolkningsminskning, läs: folkmord.

Klimathysterin som har eldats på av finanssektorn och de etablerade medierna är den största propagandistiska manipulationen av en befolkning som någonsin genomförts, och den har varit så effektiv att Josef Goebbels i retrospekt antagligen självmant skulle lämna in sin avskedsansökan på grund av sitt relativa fiasko.

Vad det egentligen handlar om är någonting helt annat: Det nyliberala finanssystemet är kört i botten. Orsakerna till kraschen 2008 har inte åtgärdats, utan tvärtom förvärrats av elva års "kvantitativa lättnader" och nollräntor och nu till och med minusräntor. Hur ser finansoligarkins plan ut? Centralbankerna ska, enligt ett förslag framlagt av BlackRock vid det årliga bankmötet i Jackson Hole nyligen, genomföra ett "regimskifte" som går ut på att de centralbanker som fortfarande är "oberoende" ska trycka upp stora mängder pengar och ge dem direkt till regeringar, vilka sedan bara får använda dem på sätt som centralbankerna bestämmer. Det är i princip samma metod som Hitlers finansminister Hjalmar Schacht använde för att finansiera den tidens militära upprustning, med den skillnaden att nu ska alla de nyskapade pengarna gå till "den stora omställningen" till en grön världsekonomi.

För de allra flesta människor, som är fångade i den av de etablerade medierna understödda nyliberala ideologin, är det svårt att föreställa sig att hela axiomgrunden som det här systemet vilar på är felaktig. Men till denna ideologi hör inte bara centralbankernas planerade "regimskifte" utan också "regimskiften" mot Ryssland och Kina, vilket man kan se i "färgrevolutionen" som nu drivs fram i Hongkong. Och dit hör också föreställningen att det är fullkomligt normalt att ett litet skikt av rika människor hela tiden blir rikare och majoriteten blir fattigare, att Afrika för alltid ska förbli underutvecklat, och att alla människor hur som helst är parasiter som förstör miljön, och att tillväxtens gränser är nådda. Och dit hör också de liberala idéerna att allt är tillåtet och att alla åsikter är lika mycket värda.

Men betraktade mot bakgrund av universums lagar och den av dessa lagar bestämda mänskliga evolutionen är dessa axiom lika felaktiga som de flesta antagandena under medeltiden, som manifesterade sig i skolastiken, i tron på häxkonster och i flagellanterna.

Om vi ska kunna ta oss ur den nu alltmer tillspetsade krisen, där nästan allting verkar vara på väg att gå oss ur händerna, måste vi lägga oss till med en helt ny tankemässig dagordning. Vi måste hitta en orienteringspunkt utifrån vilken vi kan ompröva alla våra antaganden om mänskligheten och det universum vi bor i, och se om de håller. Denna orienteringspunkt är rymdforskningen och rymdfarten.

Bemannade rymdfärder är det triumferande beviset för att Gottfried Wilhelm Leibniz hade rätt när han argumenterade för att vi lever i den bästa av världar. Självklart inte i den mening som den cyniske Voltaire – i viss mening sin tids Lord Attenborough – avsåg i sitt angrepp på Leibniz' optimistiska syn på människan, utan därför att rymdfärderna visar att människan är den enda (hittills kända) kreativa varelsen, som genom sina upptäckter av ständigt nya principer för det fysiska universum skapar möjligheter att övervinna alla begränsningar.

Som Lyndon LaRouche visade i sin banbrytande skrift "Det finns inga gränser för tillväxten" och med hela sin livsgärning, skapar upptäckterna av alltmer komplexa, experimentellt verifierbara principer för universum förutsättningarna för helt nya ekonomiska plattformar, som kan generera försörjning för allt fler, mer välnärda, mer långlivade och mer välutbildade människor. Men begreppet "tillväxt" syftar här inte på den enfaldiga föreställningen, hos till exempel Malthus, om en kausal rent euklidisk aritmetisk eller geometrisk multiplikation, utan på en flerfaldigt sammanhängande riemannsk mångfald som utvecklar sig till allt högre ordningar. Människans kreativa förnuft, det högst utvecklade elementet i universum, skapar hela tiden nya singulariteter, som obegränsat kan öka människans verkningsgrad i universum.

De två bästa exemplen på detta är det förutsebara bemästrandet av den termonukleära kärnfusionen, där människan imiterar fusionsprocessen på solen för att på så vis få tillgång till obegränsade energi- och råvaruresurser, och bekräftandet av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori, genom att man på senare tid både lyckats verifiera gravitationsvågor och avbilda ett svart hål, som befinner sig i centrum för var och en av de två biljoner galaxer som Hubbleteleskopet hittills kunnat detektera.

Den nya tankemässiga dagordningen måste alltså gå ut på att säga nej till bankernas, de etablerade mediernas och klimatapostlarnas pseudoreligioner och låta dem ersättas av en vetenskaplig debatt om experimentellt verifierbara fakta. Mycket lovande i detta hänseende är det av president Trump beslutade Artemis-programmet, som till 2024 ska landsätta människor på månen igen och till 2028 etablera en permanent station där, liksom även Kinas, Indiens, Rysslands och ESA:s rymdfartsprogram. För övrigt visar Kinas makalösa ekonomiska framgångar och den nya Sidenvägens dynamik att de inblandade staternas fokus på vetenskapliga innovationer är mer vinstgivande än det nyliberala systemets fokus på profit.

Om även Europa och USA kan förmås att gå in i ett samarbete med Sidenvägsinitiativet och i USA:s fall ett samarbete med Kina i frågan om rymdfärder, då står mänskligheten inte på randen till en klimatapokalyps, utan i början på en ny era där människans medfödda förnuftsgåva kan få fritt utlopp och vi så att säga kan inträda i vårt släktes vuxenålder. Vi kommer att gestalta en mer mänsklig tidsålder och visa att detta faktiskt är den bästa av alla möjliga världar, eftersom det i varje människa bor ett potentiellt geni och frihetsgraderna för vårt släktes utveckling kommer att öka obegränsat ju mer människorna kan förverkliga den potential de bär på.

Ett absolut nödvändigt steg för att kunna nå detta nya tankeparadigm är att Lyndon LaRouche, som förföljdes och fängslades av det brittiska imperiets storinkvisitorer i den lika onda som desperata avsikten att förhindra tillgången till hans idéer, blir fullständigt rentvådd.

Vi behöver de djärva och optimistiska visionerna hos tänkare som Leibniz, Schiller, Einstein, Krafft Ehricke och Lyndon LaRouche, eftersom kulturpessimismen hos Malthus, Nietzsche och Spengler föder fascism och krig, medan de människobejakande idéerna däremot leder till nya renässanser och blomstringstider i historien.

Det kommer an på oss alla vilken väg vi slår in på!

zepp-LaRouche@eir.de

Läs mera från larouche.se

Schillerinstitutets dossier "CO2-reduktion är
massmordspolitik" beskrivs här:
https://larouchepac.com/20190924/psychotic-bankers-are-driving-your-children-mad-and-sending-them-front-lines

Och kan läsas här: