Vernadskijstrategin i stället för grön fascism

Vi inleder med några ord från en berömd 1900-talspolitiker som många svenskar och alla miljövänner skulle hålla med om:

"Den eviga naturen hämnas obönhörligen på överträdelser av hennes lagar."

"En viss tid kan man naturligtvis håna naturen även här men hämnden uteblir inte, den framträder enbart senare, eller snarare upptäcks för sent av människan."

"Genom att människan försöker mopsa sig mot naturens järnlogik hamnar hon i strid med de enda principer som också hon själv har att tacka för sin existens som människa. Så måste handlande mot naturen leda till hennes egen undergång."

Detta var Adolf Hitler i Min kamp, Band I, Kapitel 2, 10 och 11 resp. i 1934 års utgåva. Som de flesta ledande nazister var Hitler en brinnande miljövän.

Sedan dess uppkomst på 1960-talet har miljörörelsen systematiskt förbjudit tillämpningen av vetenskapliga och tekniska framsteg på världsekonomin och därigenom kraschat den. Miljörörelsen är fascister som förespråkar och till stor del har lyckats införa en totalitär, diktatorisk likriktning av samhället, precis som Hitler, fast värre då miljörörelsen eftersträvar det moderna agro-industriella samhällets fullständiga undergång.

Våga säga ifrån!

Alliansen mellan USA, Sovjetunionen och Kina satte 1945 stopp för den tidens fascistiska projekt, som brittiska imperiet stött fram till dess att projektet vände sig mot sin egen brittiska matmor. Projektet lades ned, men imperiet blev tyvärr kvar. Dess nästa påhitt var Winston Churchills "kalla krig", enligt vilket USA och Sovjetunionen måste vara fiender och alla andra länder under dödshot välja sida. När det 1991 äntligen var över lanserades "globaliseringen", vilken sammanfattat innebär att eftersom väst "vann" kalla kriget får London diktera vapenvilans villkor, som Washington och Bryssel sedan har i uppgift att genomdriva och se till att resten av världen följer.

Under alla dessa tre brittiska projekt - fascismen, kalla kriget och globaliseringen - fanns och finns det krafter som skiter i krigspropagandan och driver en egen politik. Under fascismens tidevarv var det USA:s president Franklin Roosevelt som insåg att brittisk och fascistisk imperialism var samma andas barn och i stället, trots alla meningsskiljaktigheter, kunde odla fruktsamma relationer med Sovjetunionen, Kina, Latinamerika och Mellanöstern.

Under kalla kriget var det Alliansfria rörelsen (eng. Non-Aligned Movement - NAM) som förkroppsligade en utväg ur soppan. Det är i NAM som EAP:s inflytande har sina rötter, genom samarbetet med ledare som Indira Gandhi och José Lopez Portillo. Det var amerikanen Lyndon LaRouche och hans medarbetare som med stort bifall satte "ny ekonomisk världsordning" på NAM:s dagordning som ett rooseveltskt alternativ till Fidel Castros Nord-Syd-projekt.

Då som nu var principen att det som förenar oss är större än det som skiljer oss åt och att samarbete mellan länder och folk med fokus på det som förenar oss över tid besegrar det andra, medan konflikt med fokus på det som skiljer oss åt över tid dödar det som förenar oss, nämligen vår mänsklighet.

Vladimir och vi

Vi firar nu tio år sedan LaRouche på vår konferens i april 2004 lanserade Vernadskijstrategin som en praktisk tillämpning av ovan nämnda princip. Vladimir Vernad­skij (1863-1945) är högaktuell då han inte såg någon motsättning mellan sitt hemland Ukraina och dess nordöstra granne Ryssland. Även hans forskning är högaktuell, eftersom den vetenskapligt specificerade vad detta universellt "mänskliga" empiriskt och principiellt innebär.

Kännemärket för människors ekonomi till skillnad mot djurs ekologi är, i den utsträckning vi inte envisas med att bo på Apornas planet, att vi medvetet tillämpar de naturkrafter vi upptäcker och lär oss hantera, på sätt som naturen inte förmår utan oss. Vernadskijs livsverk är en vetenskaplig och akademisk redogörelse för och bekräftelse på den gamla grekiska sagan om Prometheus, titanen som gav människorna elden för att de genom vetenskap och teknik inte skulle vara utlämnade åt Zeus' (naturens) godtycke.

Den människosyn Vernadskijs arbeten företräder och belägger är både det tydligaste alternativet till den miljöpolitik som citeras i början av artikeln och den bäst lämpade grunden för det fruktsamma anti-imperialistiska samarbete mellan USA, Ryssland, Kina och Indien som de tre sistnämnda redan sjösatt i och med BRICS och Nya Sidenvägen. Det enda som står i vägen för ett amerikanskt anslutande och beseglande av den nya ekonomiska världsordning LaRouche utformade är egentligen Obama.

Fascister, miljörörelser och globaliseringar höjs alltid till skyarna av brittiska oligarkin av inget annat skäl än att trygga sin imperiemakt. Om den i övrigt fullt genomförbara ekonomiska återhämtning som EAP går till val på ska kunna påbörjas, måste vi förena oss med de krafter i världen som redan idag för en politik i strid med imperiet, dess miljörörelse, dess krigspolitik, dess globalisering.

Ta chansen nu medan den brittiska eliten är gammal och gaggig. Världen har sprungit ikapp deras gamla imperiebyggen. Det är tid för EAP:s politik.

Läs mer på Vernadskij, råvarorna och Norkalotten: http://www.larouche.se/artikel/vernadsky-ravarorna-nordkalotten

Tillbaka till Valpamfletten!