Vägen vi tillryggalagt och den framför oss

Styrelseordföranden för sydafrikanska kärnkraftstillverkaren Nuclear Africa dr Kelvin Kemm skickade följande hälsning till Schillerinstitutets Manhattankonferens den 7.4:

Nyligen rapporterade forskare om sannolika bevis för gravitationsvågor, vilket välkomnas som stor prestation och som har betydande konsekvenser för förståelsen av universum. Otroligt är också att Albert Einstein redan för hundra år sedan förutsagt gravitationsvågor. Än en gång har han alltså fått rätt.

Einstein varnade för att i sitt tänkande förlita sig på sk "sunt förnuft". Det "sunda förnuftet" är enbart en samling fördomar och missförstånd som man skördar fram till ungefär sitt 18:e levnadsår. Det är mycket bättre att tänka efter ordentligt.

Vad är nu "sunt förnuft"? Man hör nästan dagligen folk åberopa det. Sunt förnuft innebär att hitta det närliggande svaret på ett skenbart uppenbart problem, utan att behöva titta längre än näsan räcker.

Mikael säger till Peter: "Gå och köp en limpa". Peter går till affären runt hörnet och köper en limpa. Han kommer tillbaka och ger den till Mikael. "Nej", säger Mikael, "jag menade en med körsbär och russin i och solrosfrön på". Peter svarar att ett så speciellt bröd inte finns runt hörnet, utan då måste man hitta ett specialiserat bageri - en något svårare uppgift.

Hos vem ligger felet här? Skulle Mikael ha formulerat sig precisare eller skulle Peter ha frågat precisare innan han gick?

Här i Afrika upplever vi scenariet ofta på internationell nivå. Ständigt träffar vi folk från länder i "första världen" som menar sig veta precis "vad Afrika behöver". Väldigt få frågar dock afrikanerna själva vad de behöver.

Här i Sydafrika gör det oss ingenting att åka 10 eller 20 mil till ett möte. I Europa kan sådana avstånd innebära att man hamnar i utlandet. Förhållandena i Afrika är verkligen annorlunda.

Jag var nyligen inbjuden att tala på en konferens i Sydafrika arrangerad av radikala gröna extremister. Högst sannolikt ville de att jag skulle föredmjuka mig offentligt men det fungerade inte. Representanter från ett dussin afrikanska länder var närvarande som bjudits in och uppenbarligen inte visste vad som väntade dem. Vid ett tillfälle skulle en schweizare och en tysk tala efter varandra.

Schweziske talaren lät den chockade publiken veta att Schweiz "gått för långt" i modern utveckling. Tvärtom gör man rätt i Afrika, där man lever i harmoni med landet och Moder Jord. Det är bra att afrikanska kvinnor vandrar till floden för att hämta vatten och sedan bär det hem i krukor på huvudet. Det är underbart att se hur männen plöjer jorden med träplog och oxar i stället för dessa hemska miljöfarliga traktorerna.

Tysken presenterade sin lösning på strömförsörjningen av afrikanska byar: Ett bilbatteri i en trälåda med en solpanel i och på lådan en glödlampa. Idén var att hemmafrun tar ut lådan varje morgon och låter den stå i solen för att laddas upp. När solen går ned tar hon sedan in den och glödlampan kan ersätta stearinljuset.

Dessa europeiska besökare, dessa "planeträddare" presenterade lösningar som ligger det "sunda förnuftet" nära, hur de föreställt sig afrikanernas tankar och önskemål. Närvarande afrikaner, däribland undertecknad, uppfattade dock föredragen som en oerhörd förolämpning.

Det talas om att bygga en ny sidenväg för att ta itu med ett visst spektrum av världens problem. Hur vore det då att bygga en ny elfenbensväg för att ta itu med de afrikanska problemen genom ett anpassat omställt spektrum? Förr kom ju européer till Afrika och dödade en massa elefanter inför chockade infödingar. De skar sedan ur elfenbenet och åkte hem för att sälja det de facto stulit. Detta var den gamla elfenbensvägen för över ett sekel sedan. Denna masslaktens era gick ungefär samtidigt till ända som Einstein förutsade gravitationsvågorna.

Elfenbenshandlarna använder sitt "sunda förnuft". De tänkte att: "Vi hämtar det värdefulla elfenbenet med våld och säljer det i Europa". Till skillnad mot dessa tänkte Einstein efter ordentligt - långt in i framtiden, så att säga.

Folk på den mörka kontinenten vill ha ljus, men inte från en trälåda, utan från kärnkraftverk!

Vi vill uppleva att ett dussin nya städer uppstår i Afrika som nutida versioner av London, New York, Paris och Berlin.

I New York samlas nu kloka huvuden för att rådgöra om utmaningarna med att bygga en världslandbro. För detta måste man befatta sig med mänskligheten som den verkligen är.

Dessa kloka huvuden kan lätt bygga landbroar, broar över vatten, broar genom djungel - alla broar man kan tänka sig.

Jag önskar lycka till och mycket nöje. Sann framgång både entusiasmerar och roar.