Torka? Klipp bort gräsmattan under spekulantens fötter!

Presidentkandidat för EAP:s franska systerparti Solidarité et Progrès

Jordbävningar i Japan, tornados i USA, översvämningar i Kanada och kraftig torka i Kina, Texas och runt om i Europa. Planeten vi bor på utsätts för stora påfrestningar av naturliga fenomen vars verkningar får allt större effekter. I Frankrike, där torkan är återkommande, är det redan nu mycket värre än under torkperioderna 1949 och 1976. Till detta ska räknas de konsekvenser som är resultatet av en katastrofal jordbrukspolitik, som under de senaste åren verkat som bestraffningar på matproducenterna vilka därigenom blivit förhindrade från att bygga upp reserver av kapital, djurfoder och utsäde.

1.Nödåtgärder som måste genomföras, GENAST!

Vad detta handlar om, är att knäcka den spekulation som har huggit tag i jordbruksproduktionen och därigenom skapat den nuvarande matbristen. Detta handlar inte om att finans- eller jordbruksdepartementet skall lova skadeersättning eller allmosor.

a) Nödfoder till djuren: Förutom solidaritet mellan de som odlar grödorna och de som föder upp boskap, måste staten, när det behövs, rekvirera hö och kraftfoder, och helt täcka dessa inköp med full subvention åt producenterna. Här måste man även tänka på en viktig detalj: Staten och regionerna måste återta ansvaret för järnvägs- och lastbilstransporterna hela vägen fram till den minsta bondgård.

b) Konstbevattningen måste prioriteras: Begränsa användningen av vatten till golfbanor, fritidsanläggningar och blomsterträdgårdar, så mycket som möjligt. Vattenreserverna måste användas till bevattning av grödorna. Punkt.

c) Avbryt produktionen av biobränslen: Staten måste stoppa all omvandling av sädesslag till biobränslen, i synnerhet från majs. Sådan produktion måste istället reserveras till foder för boskapen. Om det blir nödvändigt, kan även viss matexport begränsas för att uppfylla detta mål. En sådan åtgärd kommer inte att påverka priserna på världsmarknaden i någon nämnvärd utsträckning om den åtföljs av åtgärder som motverkar spekulation, vilket specificeras längre ned.

d) Finansmarknaden: Dags att städa upp i kung Augeas stall (1): Skilj bort spekulationsbanker (finansbolag) från banker som sysslar med krediter och sparkonton, dvs. inför Glass-Steagall-lagen globalt. Spekulation på jordbruksprodukter av fonder som enbart arbetar med finansiella hävstångseffekter (2), måste förbjudas. Är det inte oacceptabelt att banker som Crédit Agricole (för att inte tala om andra), som gör en stor affär av sin generositet att öppna sina kassakistor för dom som drabbats av torkan, kan fortsätta, genom Amundi (3), att spekulera i mat? Så länge inget görs för att stoppa detta cyniska spel, kommer alla uttalanden och åtgärder från våra ledare, i bästa fall, vara ett enda stort hycklande och i värsta fall, förräderi.

II. Livsmedelssäkerhet

Vi måste redan idag tänka om hela jordbrukspolitiken med den absoluta principen om statens suveräna kontroll över matproduktionen, som utgångspunkt, för att kunna rensa bort ogräset i form av den malthusianska makten hos världens matspekulanter.

a) Infrastruktur: Vi måste omedelbart investera i skapande av konstgjorda sjöar, bevattningskanaler och dammar. Detta för att göra vattnet till en lättillgänglig resurs för jordbruket, men också för att kunna "jämna ut" klimatet. Vi har beräknat att om man sedan torkan 2003 kunnat lagra drygt 1-2 procent extra av det årliga regnvattnet, så hade mycket av torkans konsekvenser kunnat undvikas. Detta innebär ett uppbrott från den nu gällande logiken, eftersom underhåll av sådan infrastruktur, som i dagsläget dessutom är på väg att privatiseras, har eftersatts. Eftersom jordbruket är en framtidsbransch, måste det därför ges medel och möjligheter att utveckla de redskap som krävs för ökad produktion. Tillsammans med detta kan ett stärkt samarbete mellan Centrum för Rymdstudier (CNES) och det Nationella Institutet för Jordbruksforskning (INRA), öka kunskapen om marken och dess jordmån, samt samverkan mellan kosmisk strålning och livet på jorden. På så sätt kan vi även utveckla olika tekniker för att kunna utnyttja jordens vattenresurser så optimalt som möjligt. I synnerhet hur satelliter kan underlätta i arbetet med riktad konstbevattning och få en ökad kunskap inom droppbevattningens ädla konst.

b) Reglering av matmarknaderna: I stället för att tvinga våra matproducenter att skydda sig på egen hand från prisfluktuationer, skapade genom olika derivat som byter ägare på de oreglerade delarna av finansmarknaden (genom så kallade dark pools) (4), är det hög tid för både producerande länder och importländer, i synnerhet Nordafrika, att återetablera statliga livsmedelsreserver som ska kunna användas vid marknadsingripanden av olika slag, antingen av länderna var för sig eller av geografiska zoner. Så var det, när EU:s jordbrukspolitik (CAP) startades eller under den amerikanske presidenten Franklin Roosevelt, som genom intelligent kontroll och hantering av allmänna reservlager, såg till att begränsa svinnet och genom att staten skötte inköp och försäljning, kunde man bryta och utestänga eventuella spekulationsattacker. För man måste ha klart för sig, att de "finansiella skyddsinstrumenten" mot prisförändringar lägger på en ökad kostnad på 40 euro på det internationella priset för ett ton spannmål, medan kostnaden för att lagra ett ton spannmål i en silo på ett franskt jordbrukskooperativ, uppgår till endast 10 euro per år.

c) Bättre redskap för prognoser: Investera i olika metoder (främst genom satelliter) för att göra väderprognoser, och fortsätt även ytterligare ett steg till att studera vilka konsekvenser jordens position har på solsystemets större cykler, och därmed på förekomsten av solstormar och därmed samverkande olika cykler i den biologiska mångfaldens osv.

d) Globala produktionskrediter: I ljuset av en ny världsordning som grundar sig på utgivning av produktionsinriktade statliga krediter, istället för, som idag, till ett monetaristisk hasardspel, kan vi en gång för alla avsluta det fruktansvärda nykoloniala missbruket av odlingsbar mark. För det behöver vi en internationell granskning av handel med jordbruksaktier och jordbruksmark, till fördel för den fysiska ekonomin och inte för finansmarknaden.. Matproduktionen kan då kraftigt ökas genom krediter och fasta matpriser, reglerade genom överenskommelser,

Utmaningen, att producera mat till en befolkning på 9-12 miljarder människor 2050, börjar med att ifrågasätta och kullkasta det finansiella vansinne som har dominerat i världen under de senaste 40 åren och ersätta det med en världsordning baserad på gemensamma projekt och där prioritet ges till människans kreativitet och uppfinningsrikedom.

Jordbruket är nyckeln som kommer att öppna dörren till framtiden och är nära knuten till utforskningen av rymden. Genom att vi kan se planeten ovanifrån och förstå effekterna av solvindar och kosmiska fenomen, så kan vi även bättre organisera produktionen av mat nere på jorden. Så låt oss därför inte lämna jordbruket i händerna på giriga intressen som bara tänker på ägande och inte på produktion. För att kunna hitta gräset, måste vi klippa bort gräsmattan under spekulantens fötter.

Noter:
1) Ett av Herkules 12 underverk var att städa ut Kung Augeas pestsmittade stall på under ett dygn
2) Exchange-Traded Funds - ETF
3)Amundi Asset Management är ett samarbete mellan Crédit Agricole (Frankrikes största bank) och Société Générale (en av Europas största banker), där den svenska avdelningen sköts av dess dotterbolag ALD Automotive och SG Finans
4)4) En redovisningsmetod där transaktionen av värdepapperna redovisas som en av offentliga börser oregistrerad transaktion (OTC), varigenom man kan mörka hur mycket likviditet som är knutet till värdepapperna och vem som handlar med vem.

Läs Lyndon LaRouches uttalande: Matprisreglering nu! här

Läs hur FDR ingrep mot matinflationen 1942 här