H1N1 sprids på nytt sätt: Kommer den att bli dödlig?

En grej som är hälften levande hälften död, och så liten att 500 miljoner stycken ryms i ett knappnålshuvud, kan vara på väg att förändra världshistorien, för gott. (Nej, det är inte den nuvarande kongressens och regeringens hjärnor vi tänker på.) De senaste två veckorna har två av världens främsta auktoriteter på influensapandemier fastställt, oberoende av varandra, att H1N1-viruset (svininfluensa) inte längre följer ett säsongsmönster. Sjukdomsfallen på det norra halvklotet borde ha försvunnit i och med sommarens ankomst, men de ökade tvärtom. Att sjukdomsfallen låg kvar på samma nivå eller ökade i Minnesota, New York och New England framhölls av dr Michael T. Osterholm, en världsberömd expert på smittsamma sjukdomar, och tidigare rådgivare till det amerikanska hälsovårdsdepartementet i frågor rörande biologisk terrorism, i en intervju i New York Times den 12 juni.

Att ett virus, en organism i ständig förändring, biter sig fast på det sättet är ett tecken på att det kan komma att utvecklas till att bli farligare. Ett liknande mönster iakttogs också i tidigare pandemier, till exempel 1957, och i spanska sjukan 1918, som kan ha skördat uppemot 100 miljoner dödsoffer i hela världen, på mindre än ett år. Det råder inget tvivel om att vi nu är mitt uppe i en influensapandemi, vilket blev offentligt med Världshälsoorganisationen WHO:s kungörelse den 11 juni. Den stora frågan är om och när denna nya virusstam kommer att mutera, eller kombineras med material från andra virus till att anta en dödlig ny form, som kan gå härjande fram i oskyddade befolkningar.

En varning från Pasteurinstitutet

En vecka före dr Osterholms varning hade dr Sylvie van der Werf, som leder en forskningsgrupp på det franska Pasteurinstitutet, beskrivit det nya H1N1-virusets säsongsoberoende uppträdande som ett allvarligt hot, och uppmanat till allmän vaccination. (I Frankrike förbereder man faktiskt vaccination av hela befolkningen.) Det vanliga är att influensasjukdomar sprids under hösten och vintern, sa dr van der Werf, men det nuvarande viruset sprider sig i USA och Kanada när det är vår och försommar i dessa länder. Det är inga normala förhållanden vi ser när det gäller hur viruset sprider sig, sa hon.

Van der Werf pekade också på en annan ovanlighet: Normalt sett ersätter ett nytt influensavirus den föregående säsongens virus. Det händer inte nu. Vi har en helt ny situation. Vi vet inte om det blir ett eller två virus till hösten i Frankrike. Allt pekar på en omfattande virusspridning på det norra halvklotet. När? I slutet av juni? Slutet av augusti? Slutet av september? Man kan inte utesluta att viruset kommer att börja sprida sig vid ovanliga tider på året. Alla borde därför vaccineras, i både Nord och Syd, i både rika länder och utvecklingsländer. Och enligt hennes uppfattning – med hänsyn till sjukdomens hittillsvarande utveckling – ju förr desto bättre.

Nya utbrott av H1N1-viruset den här veckan, i sju mexikanska delstater, gav tyngd åt hennes varning. Myndigheterna höjde beredskapen igen och stängde flera grundskolor i delstaterna Chiapas och San Luis Potosi. Detta är områden med subtropiskt klimat. Hälsovårdsministern José Angel Córdova framhöll det motsägelsefulla i detta, eftersom man normalt sett inte skulle vänta sig att influensan skulle dyka upp igen förrän till vintern. Mexico hade utlyst förhöjd influensaberedskap den 23 april efter flera fall av den nya influensan i olika delar av landet. I Mexico City blåstes faran över den 21 maj, när inga nya fall hade konstaterats på en vecka.

CDC bekräftar det

Sedan, den 18 juni, kom bekräftelsen från USA:s smittskyddsmyndighet, Centers for Disease Control – CDC, att influensasäsongen, som borde vara över nu, fortsätter i USA.

– Vi förväntar oss att det nya H1N1 kommer att fortsätta vara verksamt antagligen hela vägen fram till vår influensasäsong under hösten och vintern, sa smittskyddsläkaren Dan Jernigan på en presskonferens. Ett orosmoment är alla barn som åker på kollo under sommaren.

CDC:s tester har visat att 89 procent av de influensavirus som fortsätter att vara i omlopp i USA tillhör den nya virusstammen, nu officiellt benämnd Novel H1N1. Jernigan sa att omkring 7 procent av befolkningen i de svårast drabbade områdena i nordöstra USA verkar vara smittade av influensan.

– Det är uppenbart att det har funnits hundratusentals fall i USA, sa han. Antalet officiellt bekräftade fall är mycket lägre, eftersom det då krävs provtagning. Fram till den 12 juni hade CDC rapporterat 17.855 bekräftade och troliga fall samt 45 dödsfall i USA. I hela världen bedömer experterna att troligen miljontals människor har insjuknat. Men antalet bekräftade dödsfall på grund av viruset ligger under 200.

Anledning till oro

Det som kan ge anledning till oro har presenterats i flera nya artiklar som publicerats i New England Journal of Medicine de gångna veckorna. Man utgår från studier av hur tidigare stora influensaepidemier har uppstått, framför allt den dödliga spanska sjukan 1918 och den allvarliga epidemin 1957.

Ett influensavirus är en organism som ändrar sig hela tiden. En form av förändring är att det sker en mutation i genomet som leder till förändringar i proteinerna som viruset producerar. Det kan till exempel betyda att skalet förändras på ett sätt som gör att det blir svårare för människans eller djurets immunförsvar att upptäcka och bekämpa viruset. En annan sorts förändring är att material från andra virus kan smälta ihop med det aktuella viruset, och bilda en ny organism. Den engelska termen för detta är re-assortment.

Den största naturliga reservoaren för virus som smittar människor är fågelpopulationen. Kreatur, särskilt svin, utgör en annan viktig reservoar. Nära kontakter mellan flyttfåglar, kreatur och människor förefaller vara den vanligaste vägen till utveckling av nya virus. Flera stammar av sådana virus som genomgått trefaldig re-assortment har nu kunnat identifieras med hjälp av avancerad genomteknik som tidigare inte varit allmänt tillgänglig.

Analys av den H1N1-stam som ligger bakom den nuvarande pandemin tyder på att den innehåller komponenter från fågel-, svin- och humanvirus som kan spåras tillbaka till 1990. Dessa smälte omkring år 2000 samman med två nordamerikanska svininfluensastammar. En eurasisk svininfluensastam förmodas också vara inblandad.

Att ett virus har förmåga att inkorporera så många varianter från djur och människor runt om i hela världen är det som verkligen ger anledning till oro. Viruset kan sägas vara en markör för människans villkor, som inom sig bär på arvet från människans skiftande villkor under hela sin historia. När hygienförhållandena och den förebyggande hälsovården varit god, och immunförsvaret starkt hos människor och djur, är sannolikheten för dödliga pandemier, orsakade av virus eller bakterier, lägre. I perioder av ekonomiskt och socialt sönderfall ökar sannolikheten kraftigt för att en dödlig pandemi ska få fäste.

En sådan period var tiden närmast efter första världskriget, då spanska sjukan svepte som en löpeld över världen. En annan sådan period är nu. När lyckan plötsligt vänder för stora, tätt koncentrerade människomassor i Eurasien och på det södra halvklotet, som redan lever på gränsen till undernäring och nedsatt immunförsvar, skapar det precis den grogrund som virus och bakterier frodas i. (FN:s livsmedelsorgan FAO meddelade den här veckan att antalet människor i världen som inte kan äta sig mätta, på grund av den globala finansiella härdsmältan, nu överstiger en miljard.) Den minskade tillgången till sjukvård i de utvecklade länderna, arbetslöshet och sjunkande levnadsstandard gör inte saken bättre. Människor som drivs av desperata ekonomiska förhållanden att bryta upp från sina hem, ett globaliserat jordbruk som innebär ökade möjligheter för djursjukdomar att sprida sig över nationsgränser, fågelpopulationer som genom sina naturliga flyttningar för med sig nya smittsamma sjukdomar, allt detta erbjuder vägar för smittspridning.

Sjukdomar är den egentliga markören för den globala fysiska ekonomins tillstånd. Virus och bakterier bryr sig inte om marknadsvärden. Den världsvida värdeskapande produktionskapaciteten, och hur den påverkar de människor som deltar i den, är det enda de bryr sig om. Inne i virusgenomet finns den mänskliga världsbefolkningens hela historia av ekonomiska med- och motgångar inskriven.

För en normalt funtad amerikansk president borde sådana allvarliga överväganden, och illavarslande varningar från världsledande experter, ge anledning till oro.