Sveriges folkmordsembargo mot Syrien

Under två besök i Damaskus har Syriska stödkommittén för Demokrati skaffat information om situationen i Syrien. Under det första träffade delegationen en kanadensisk-syrisk man på hotellet. Han kom direkt från en stor släktbegravning för en liten flicka som dött i cancer. Han var bottenlöst förtvivlad över att Västvärlden blockerade cancermedicin även för barn. Han frågade hur man kan göra något sådant och kunde inte förstå det på något sätt, trots att han var kanadensisk medborgare och levde i Västvärlden.

Delegationen hade möjlighet att i november 2014 att besöka hälsominister Dr. Nizar Yazigi som berättade att man saknade dessa cancermediciner, liksom även mediciner för diabetes, smärtstillande och del andra. Landets alla 18 läkemedelsfabriker hade systematiskt förstörts av oppositionen, som monterat ned vad man kunnat och sålt det i Turkiet. Han berättade också om den systematiska förstörelsen av de stora sjukhusen så att 60 procent av dem var utslagna.

När delegationen återkom till honom ett år senare i november 2015, berättade han att nationen hade lyckats förbättra medicinförsörjningen, så att det nu fanns 89 procent av de mediciner som behövs. Dessa ges gratis till medborgarna, också så gott det går till rebellkontrollerade områden. Fortfarande saknades medicin för cancer och diabetes, vilket betyder att folk, även barn, fortfarande dör i helt i onödan i cancer och diabetes, om de inte kan betala flerdubbla priser för dessa mediciner när de på dyra omvägar smugglas in i Syrien.

I och med att dessa mediciner blockeras, så uppfyller inte Västvärlden, inklusive Sverige, villkoren för det embargo som EU har riktat mot Syrien. Humanitär hjälp får inte förhindras av något embargo. Annars blir embargot en folkmordspolitik. Man kan kortfattat summera detta, med att så länge barn i den statliga syriska sjukvården dör i brist på cancermedicin pga embargot, bedrivs en folkmordspolitik mot Syrien.

Varför skickas inte barncancermedicinen?

Hemkomna efter första resan sammanställde Syriska stödkommittén en detaljerad svensk inköpslista för de typer av mediciner som Syrien saknade enligt hälsoministern. Med denna lista och annan dokumentation besöktes UD tre gånger, och därefter Sida som sköter det svenska biståndet. Syriska stödkommittén fick höra att UD inte administrerar något bistånd, men att Sverige visst lämnade hjälp till Syrien genom organisationer Sverige samarbetar med. Eftersom medicinerna saknas så gick frågan vidare till Sida, men inte heller Sida kunde skicka någon medicin. Sida har lagt ut skötseln av allt bistånd till ett fåtal stora internationella hjälporganisationer och dessa hade inte begärt några anslag för cancermedicin eller diabetesmedicin för Syrien.

Sverige har således avhänt sig egna medel att verkställa sin embargopolitik. Sverige har ingen egen biståndsverksamhet, som kan leverera den humanitära hjälpen Sverige är skyldig att bistå med för att inte bedriva en folkmordspolitik mot ett land under embargo. Om inte de hjälporganisationer, som Sverige genom Sida samarbetar med, själva tar initiativ och söker Sidaanslag för det, så blir det inget humanitärt bistånd av detta slag. Denna privatisering av biståndet liknar den dysfunktionella svenska bostadspolitiken, där marknadskrafterna fått ansvaret sköta bostadsbyggandet för socialt bostadsbehövande.

Biståndsorganisationer ser det inte som sin uppgift att leverera alla de humanitära varor som inte får blockeras av embargot. De har sina prioriteringar och specialiseringar. Sveriges regering tvår sina händer och säger att man har givit stora summor för bistånd till Syrien, men har avhänt sig verktygen att se till att svensk utrikespolitik inte blir folkmordspolitik.

Sveriges extrema Syrienpolitik

Till detta kommer att Sveriges regering, tillsammans med flera av biståndsorganisationerna, har intagit en extrem hållning att inte samarbeta med den syriska regeringens institutioner. Sverige följer här inte ens FN:s Säkerhetsråd, och inte heller USA:s senaste politik. Ett uttalande S/PRST/2015/15 om Syrien antogs enhälligt av FN:s Säkerhetsråd den 17.8 2015. Uttalandet förespråkar att kontinuiteten av de syriska regeringsinstitutionerna och offentliga servicen skall upprätthållas, och att en fredlig övergångslösning måste innefatta alla de parter som är beredda att samverka för detta inom både regering och opposition. Bevarandet av den syriska statens regeringsinstitutioner är nödvändigt, anser FN, för att undvika ett återupprepande av misstaget från Irak, där statens upplösning ledde till det kaos som banat väg för den extrema jihadismen och massflykten.

Sverige stöder FN:s särskilde Syrienförhandlare Stefan de Mistura, som samverkar med den syriska regeringen, men har ingen egen politik att samverka med den syriska regeringens institutioner. Den svenska regeringens Syrienpolitik är lika extremt inriktad på regimförändring som Storbritanniens, Saudiarabiens och Turkiets.

Det som kommit i kläm i den extrema svenska Syrienpolitiken, är det humanitära biståndet till Syrien men också fredsarbetet.

Samverkan nödvändig med syriska institutionerna

De flesta internflyktingarna i Syrien har röstat med fötterna och flytt till regimkontrollerade områden. Om den syriska statens institutioner tillåts kollapsa, kommer många fler än hittills tvingas fly från Syrien. Sverige behöver upprätta samarbete med de syriska statliga institutionerna och regeringen för att se till att Sverige inte bryter mot EU:s Syrienembargo och därmed ytterligare bidra till ytterligare massflykt. Svenska ambassaden i Damaskus behöver bemannas för att samverka med hälsovård, skola, kulturminnesvård och annat som måste fungera i Syrien trots embargot.

Det är inte minst ett svenskt intresse att även i Syrien bedriva den intensiva svenska statliga politiken för att hjälpa ungdomar att hoppa av den extrema jihadismen. I Syrien kan dessa ungdomar spåras och hjälpas undkomma ISIS, bara om ambassaden är bemannad. Den syriska regeringen har ett eget arbete för att få jihadister att hoppa av. Det sker i det försoningsarbete där hittills 11.000 syriska rebeller avbrutit striderna och gjort avtal om att leva i fred med myndigheterna.

I de områden där striderna har upphört, har den syriska återuppbyggnaden redan börjat. I Damaskus kunde den svenska delegationen i november se hur spåren av krig och explosioner undanröjts i de flesta delarna av staden. Folk gick till skolor, arbeten och affärer i den livligt trafikerade staden. Det talades om att i vissa städer hade stora kinesiska projekt för återuppbyggnad av bostäder startat. Det stora kinesiska IT-företaget Huawei gjorde i november ett avtal om stora investeringar i telekommunikationerna.

Det finns all anledning att på plats samordna med de syriska statliga institutionerna för att inom ramen för vad som är humanitärt bistånd, dvs. mat, hälsovård, skola, bostäder, el och vatten, redan nu delta i en fredlig återuppbyggnad av Syrien, men fr.a. för att Sverige skall sluta var medskyldigt till ett folkmordsembargo på mediciner som gör att barn och gamla helt i onödan dör i cancer och diabete

Läs diskussionpunkterna för en återuppbyggnadsplan för Syrien http://www.larouche.se/artikel/syriens-ateruppbyggnad-diskussionspunkter

Läs om delegationens besök i Syrien 2015 http://www.larouche.se/nyheter/2015/12/01/ateruppbyggnadsforslaget-fick-stor-uppmarksamhet-i-syrien

Läs mer om den stora svenska delegations besök i Syrien på Syriska stödkommitténs facebooksida https://www.facebook.com/syrienstodskommitte/?ref=bookmarks
och hemsidan http://www.syrian-scds.se/