Sju miljarder själar: Anledning att fira, eller?

LaRoucherörelsens kampanj för att stoppa ett tredje världskrig som kan detoneras med ett militärt anfall mot Syrien och Iran lyckades sätta många käppar i hjulet för det bankrutta brittiska imperiet och dess marionett i USA, Barack Obama. Ett fasansfullt världskrig avskräcker inte imperieeliten eftersom dess avsikt är att minska världsbefolkningen från de nuvarande sju miljarder människorna, till en miljard.

Lyndon LaRouches varningar (se förra numret av Monitor) spred sig fort över hela världen. Framför allt agerade Ryssland och Kina och stoppade Nato-ländernas framryckning från det nu ödelagda Libyen till Syrien. Ryssland och Kina gjorde klart att de inte tänker tillåta en upprepning av operationerna mot Libyen genom ett FN-godkännande för en "humanitär" intervention mot något annat land. Krig leder absolut inte till demokrati, utveckling och fred. Små krig kan dessutom leda till stora, precis som hände på Balkan när första världskriget bröt ut.

En osannolik allians har formats av generaler, säkerhetschefer och diplomater i USA, Ryssland, Israel och även Sverige (däribland Hans Blix) som alla på sitt håll bekräftar LaRouches varningar, men också mobiliserar sina landsmän och kolleger för att stoppa det politiska vansinnet som styr mot krig. Hotet kvarstår tyvärr och president Obama har sänkt tröskeln för krig mot Iran. Faktum är, enligt amerikanska militära bedömare, att kriget redan är igång med amerikanska och kanske brittiska och israeliska hemliga sabotageoperationer mot Irans kärnenergiprogram, attentat mot iranska vetenskapsmän och obemannade drönares operationer över Iran.

Bakgrunden till denna upptrappning är det döende penningsystemet. I den transatlantiska regionen är det brittiskstyrda finans- och banksystemet, som har dominerat världen i mer än 200 år, på väg att förinta sig självt. I Stillahavsregionen har vi å andra sidan en ekonomi i tillväxt, där välfärden, framtidstron och folkmängden ökar. Detta tänker inte den brittiska oligarkin tillåta. Att förhindra teknisk utveckling och befolkningsökning bland sina potentiella rivaler och tilltänkta måltavlor för plundring är kärnan i den brittiska oligarkiska människosynen. Den brittiske filosofen och nobelpristagaren (!) lord Bertrand Russell framhöll att svält, epidemier och krig är de mest effektiva medlen för att minska folkmängden. I sin bok The Impact of Science on Society som utkom 1951 (på svenska 1952, "Vetenskap och samhälle") säger Russell: "För närvarande växer världens befolkning med ungefär 58 000 individer om dagen.... Kriget har såsom jag för ett ögonblick sedan påpekade hittills varit en besvikelse i detta avseende, men kanske det bakteriologiska kriget kommer att visa sig effektivare. Om en ny digerdöd kunde spridas över världen en gång varje generation, skulle de överlevande kunna yngla fritt utan att världen bleve alltför överfull. ... Tillståndet skulle kunna kännas en smula otrevligt, men än sen?"

Detta synsätt har tyvärr blivit en del av den politiska ideologin i det gröna och sammanfallande Europa och USA, även om det inte uttrycks på samma grymma sätt. Sättet som EU-ledarna har försökt lösa finans- och bankkrisen på, med att trycka pengar och strypa sin egen befolkning med åtstramning, vittnar om det. EU och den gemensamma valutan, som har varit en brittisk tvångströja på Tyskland och centrala Europa, som britterna själva inte vill ha på sig, har redan kollapsat. Men nationerna har inte gjort det. Det som behövs i stället för krig och finansiella galenskaper, är förnuft och verklighetsförankring. Mänskligheten kan gemensamt bemöta nuvarande och framtida hot: svält, vattenbrist, naturkatastrofer som orsakas först och främst av kosmiska krafter men också av en människofientlig politik.

LaRoucherörelsen har lagt fram de vetenskapliga, ekonomiska och moraliska grunderna för en renässans för hela mänskligheten. Vi tycker att vi har skäl att fira: sju miljarder själar på jorden och fler på väg. Det humanistiska republikanska synsättet tror, i motsats till det oligarkiska, på människans godhet och kreativitet. Även mellan nationer tror det på en osjälvisk vilja att göra det goda för sina grannar och på så vis tjäna sina egna intressen på bästa sätt. Vi har inte mycket tid kvar att styra bort mänsklighetens kurs från avgrunden. Men det finns fortfarande en chans och vi bör utnyttja den!