Schillerinstitutets utvecklingsperspektiv på konferens i Iran

Jag deltog som representant för det internationella Schillerinstitutet och LaRoucherörelsen - EAP i en internationell konferens i den iranska staden Bandar Abbas den 4-7 mars. Som en av talarna på konferensen presenterade jag Schillerinstitutets idéer om ett nytt paradigm i världspolitiken. En rapport skriven av Helga Zepp-LaRouche med titeln "Dubbelmoral i internationell politik: Varför endast ett paradigmskifte kan rädda civilisationen" delades också ut till konferensdeltagarna och trycktes i konferensrapporten.

Konferensen var det iranska officiella utrikespolitiska institutet IPIS 21:a konferens om Persiska viken. Temat denna gång var "Världen i förändring: Geopolitik i den islamiska världen & Persiska viken" och den hölls i Bandar Abbas, med Hormuzsundet bara ett stenkast bort, just för att understryka hela detta områdes strategiska och ekonomiska betydelse för fred och ekonomiskt samarbete i världen. Provinsen Hormuzgan har blivit Irans transportcentrum, eftersom den har sjö-, land- och flygförbindelser med andra världsdelar. Från att ha varit en avkrok har Hormuzgan utvecklats till ett nav i världshandeln, i och med färdigställandet 2004 av den dubbelspåriga elektrifierade Mashhad-Bafq-Bandar Abbas-järnvägen, som förbinder Persiska viken med Centralasien och Kaukasus.

Konferensen inleddes med tal av Irans vicepresident Mohammed-Reza Rahumi och Hormuzgans guvernör Ibrahim Azizi.  En hälsning till konferensen från Irans utrikesminister Ali Akhbar Salehi lästes upp av chefen för IPIS dr Mostafa Dolatyar.

Lärda personer från 40 länder hade sänt rapporter till konferensen, och 20 deltog personligen. Det som framför allt satte sin prägel på konferensen var den s.k. arabiska våren och dess inverkan på den internationella geopolitiken och Persiska viken, med kriget i Syrien och hotet om religiöst färgade fraktionsstrider och krig som det stora samtalsämnet. USA och Storbritannien fick ta emot mycket kritik för att ha ställt länderna i regionen mot varandra och skapat en atmosfär präglad av instabilitet och risk för regionala och till och med globala konflikter.

Jag skildrade i mitt anförande den kamp som LaRoucherörelsen och Schillerinstitutet bedriver i USA och Europa för att få stopp på den brittiska geopolitiken, och lade fram ett alternativ för alla nationer. Atmosfären i konferenssalen började slå om när Askary chockade publiken genom att först gå igenom de kosmiska hoten mot Jorden och hela mänskligheten (exemplifierat av meteoritsmällen över Tjeljabinsk i Ryssland bara två veckor innan), som fick alla geopolitiska och andra strider att framstå som bråk om rena bagateller. När han presenterade SDE som ett forum för samarbete mellan nationer i yttre rymden för att bemöta det galaktiska hotet, och projekten för att få öknarna att grönska som en samlingspunkt för nationerna på marken på Jorden, blev det plötsligt en helt annan ton på konferensen, där särskilt deltagarna från Asien kom fram med idéer om ekonomiskt samarbete.

Guvernören i Hormuzgan deltog i den avslutande delen av konferensen, och jag erbjöds möjlighet av moderatorn att än en gång lägga fram Schillerinstitutets tankar. Han pekade ut Bandar Abbas på Schillerinstitutets karta över Världslandbron som en länk mellan Asien och Afrika, och menade att Hormuzsundet kan bli en språngbräda för globalt ekonomiskt samarbete, inte för ett globalt krig.

En mer utförlig konferensrapport och en intervju med Hormuzgans guvernör finns på EIR:s hemsida https://www.larouchepub.com/eiw/public/2013/2013_10-19/2013-14/pdf/37-41_4014.pdf