Den nation i Europa som hittills i finanskollapsen mest försvarat sin befolkning, är Island. I ett kristal måndagen den 6 oktober sa statsminister Geir Haarde en del av det som alla andra statsministrar borde ha sagt.
Geir Haarde började sitt tal till sina landsmän med att berätta att landets politiska ledning hade arbetat utan uppehåll för att komma fram till en lösning på de enorma svårigheter som hotar Island p.g.a. de isländska bankerna.
– Medan krispaketet i USA motsvarar 5 procent av landets BNP, väger de isländska bankerna flera gånger tyngre än Islands BNP. Ett beslut om vidsträckta åtgärder för att rädda de isländska bankerna handlar därför inte bara om att skattebetalarna skall axla en större börda tillfälligt, det handlar om hela landets och folkets framtid.
– Regeringen skall göra vad den kan för banksystemet. Men att i det nuvarande farliga läget på världens finansmarknader skicka ut en säker livlina till bankerna utgör en stor risk för den isländska nationen. Folket måste ha detta i åtanke, när det nu talas om att den isländska staten skall ta lån på tusentals miljarder för att försvara bankerna i de oroliga vatten de nu befinner sig i.
– Det finns en mycket verklig fara, kära landsmän, att den isländska ekonomin, i värsta fall, tillsammans med bankerna skulle kunna sugas med i virveln och att resultatet kan bli en nationell konkurs.
– Ingen ansvarsfull regering tar risker med sitt folk, även om hela banksystemet är hotat.
Nationens framtid kommer först
– Vi behöver nu vidta ansvarsfulla och måttfulla åtgärder. Jag kommer omedelbart att lägga fram en proposition till Alltinget, som kommer att göra det möjligt för finansministeriet att ta itu med den nuvarande situationen på finansmarknaderna.
– Genom dessa lagändringar kommer vi att anpassa banksystemet till de isländska förhållandena och återuppbygga utländska operatörers förtroende för de isländska bank- och finansinstitutionerna. Om propositionen antas i dag, kommer lagen att träda i kraft omedelbart.
– Jag vill här skingra alla tvivel om att de isländska bankinsättningarna och privata pensionsbesparingarna är säkra och finansministeriet kommer att se till att sådana insättningar återbetalas till fullo. Ingen behöver tvivla på detta. Myndigheterna kommer också att se till att landets företag har tillgång till kapital och bankservice i mesta möjliga mån.
– Det är mycket viktigt att vi visar både lugn och eftertanke under de svåra dagarna framför oss, att vi inte tappar modet, och stödjer varandra så gott vi kan. Med isländsk optimism, styrka och solidaritet som vapen, kommer vi att rida ut stormen. Gud välsigne Island, avslutade Geir Haarde.
Dagarna därefter tog staten med stöd av den nya lagen över förvaltningen av alla tre storbankerna på Island, Landsbanki, Glitnir och Kaupthing, för att skydda bankerna och deras kunder från fordringsägare. Styrelserna ersattes av representanter från den isländska finansinspektionen. Riksbanken Sedlabanki garanterar, som statsministern sa, alla privata insättningar och detta räcker för att hålla i gång den normala verksamheten. Bankernas kontor och uttagsautomater hålls öppna som vanligt. Samtidigt har regeringen klargjort, att man inte kommer att garantera bankernas skulder, som är tolv gånger större än landets BNP.
Genom att klart skilja på statens och bankernas åtaganden undviker den isländska statsledningen att kasta miljarder i ett finanssystem som inte går att rädda. På detta sätt liknar Islands åtgärder det som Roosevelt gjorde i bankkrisen 1933, det som Lyndon LaRouche föreslagit och det som den svenska Banklagskommittén föreslog 2000. Ändå var Islands situation, med ett bankväsende tolv gånger BNP, väsentligt bättre än den övriga världens, där finanssystemet, framför allt p.g.a. derivaten, är minst 40 gånger världs-BNP.
Hus och land skyddas också
Island gjorde samtidigt klart att ingen skulle kunna ställa till socialt kaos genom att kräva in husen p.g.a. bankkrisen. Precis som de amerikanska bankerna hade de isländska bankerna sålt sina huslån vidare. Risken fanns att husägarna skulle drabbas av utmätningar från internationella långivare. Husägarna skyddades genom att statsledningen upprättade en speciell statlig fond för husfinansiering som tagit över samtliga huslån från bankerna.
Redan två dagar därpå visade det sig tydligt att bankernas och husägarnas tillgångar måste skyddas, när den brittiska regeringen vägrade utsträcka sitt nödhjälpspaket till Kaupthing Banks brittiska verksamhet, som var tolfte största brittiska bank, och dessutom beslagtog bankens tillgångar med stöd av terroristlagen.
Kaupthing Banks ledning begärde då själva att bli övertagna av staten.
När sedan den brittiske arbetarledaren Gordon Brown också förklarade Island i konkurs, svarade statsmannen Geir Haarde skarpt:
– Jag vill påpeka att landet inte är i konkurs och inte bryter mot sina skyldigheter. Det kan finnas enskilda företag som kanske inte klarar av sina skyldigheter. Den självständiga republiken Island har aldrig fallerat på något lån och kommer aldrig att göra det!