Kina tar steget mot att industrialisera månen

Kinesiska rymdsonden Chang'e-3 (mångudinnans) lyckade månlandning den 14.12.2013 och månbilen Yutus (Jadekaninens) lika lyckade färd timmar efteråt lägger grunden för det långsiktiga målet att industriellt utveckla månen. Efter de tidigare Chang'e-missionerna som rundat månen ger oss den aktuella missionen resultaten från intensiva undersökningar på plats och lägger därmed grunden till bemannade missioner i framtiden.

Kinas månforskningsprogram som pågår sedan mer än tio år har härnäst som mål att grundligt utforska vår närmsta granne och göra en förteckning över månens resurser. Kommande missioner ska exploatera dessa. Det handlar här inte om guld eller silver, utan mineraler, däribland den på jorden sällsynta isotopen helium-3 som kan tjäna som bränsle till en framtida världsekonomi baserad på fusionskraft.

Även om media framställer det annorlunda ser sig Kina i sitt månforskningsprogram inte som i "kapplöpning" med andra länder; de följer i stället ett program över flera decennier med en serie kumulativa, allt komplexare missioner. Var och en av dessa missioner har som mål att att nå det långsiktiga målet. Genom den ambitiösa Chang'e-3-missionen landade Kina för första gången med en rymdfarkost på en annan himlakropp - och det var första gången något land hade med sig en bil vid första landningen.

Den lyckade Chang'e-3-missionen har gett kinesiska rymdprogrammets ledning modet att snabba på nästa fas i utforskningen av månen och meddela att de om endast tre år ska hämta sten- och ytprover från månen till jorden.

Vad lär vi oss?

Under planeringen av Chang'e-3-missionen hade Kina inte för avsikt att upprepa missionerna som USA och Sovjetunionen genomförde för runt 40 år sedan. Jadekaninen ska för första gången installera markradar, med vilken man även kan utforska strukturer under månytan. På upp till 30 meters djup finns exakta mätvärden, grova värden även för upp till flera hundra meters djup, och detta kommer ge oss information som inte bara är användbar för månens, utan hela solsystemets utveckling.

Chang'e-3 har även ett uv-teleskop och ett riktigt på månen stationerat "kosmiskt obvservatorium", som för första gången kan genomföra astronomiska observationer från månytan. Ett andra uv-instrument ska undersöka jordens jonosfär. Kaninen förfogar över en robotarm liknande Nasa-bilen Curiositys med instrument för att undersöka månstenarnas kemiska och mineralogiska sammansättning.

Den 3.1 publicerade Institutet för högenergifysik vid Kinesiska vetenskapsakademin för första gången data till vetenskapsvärlden som kaninen skickat. Institutet publicerade en första analys på hemsidan av data från alfaröntgenspektrometern (APXS) som berättade vilka grundämnen marken och stenarna består av. Data tyder på förekomsten av åtta av de väntade stenbildande grundämnena samt tre ytterligare grundämnen i spårmängder. Denna första uppskattning gav visserligen inget oväntat men visar att instrumentet arbetar som det ska. Publiceringen av data och analys för allmänheten är ett viktigt politiskt beslut av landet, då det införlivar globala vetenskapssamfundet i missionen.

APXS togs i drift för första gången den 23.12.2013, placerades två dagar senare på en höjd något över månytan med robotarmen och aktiverades. Kinas vetenskapsmän är mycket nöjda med instrumentets arbete och institutet kallar det ett av de bästa röntgenspektrometerna som hittills använts  på rymdmissioner. Både sonden och jadekaninen går på solenergi och stod under den två veckor långa månnatten på viloläge. Kaninen "väcktes" igen den 14.1 för att fortsätta sin tremånaders forskningsmission på månytan.

En blick framåt

Även om hittills inga formella regeringsbeslut finns om bemannade månresor arbetar kinesiska vetenskapsmän på ingenjörer på utkast till en månbas där även "utveckling av ny energi" planeras, vilket Zhang Yuhua som leder Chang'e-3-missionen förklarade på Shanghai Science Communication Forum. Kinesiska Folkets Dagblad rapporterade den 8.1 från mässan.

Zhang beskrev verksamheten på en sådan månbas. Det handlar om att öppna industri- och jordbruksproduktion på månen, framställa läkemedel i vakuum och "leta energi". Den av kinesiska vetenskapsmän mest omtalade energiråvaran på månen är helium-3, vilket på jorden är sällsynt men i hög grad legat ostört i månytan efter att ha dragit in från solen. Denna avancerade form av fusionskraft möjliggör flera tillämpningar inom energiproduktion, industri och kemi och kommer ge mänskligheten energi på både månen och jorden.

Fusionskraft på månen var redan från början en del av det kinesiska programmet. Redan för tio år sedan sa missionens "fader" Ouyang Ziyuan i sitt tal på Kinesiska vetenskapsakademins 12:e konferens, att man borde utfroska månen och de mineral som finns där, däribland helium-3. Nyligen förklarade han: "Det finns sammanlagt 15 ton helim-3 på jorden medan det på månen kan handla om mellan 1 och 5 miljoner ton. Helium räknas som långsiktigt, stabilt, säkert, rent och billigt material för mänskligheten för att nå kärnenergin genom kontrollerade fusionsexperiment... Det innebär att månens helium-3-tillgångar kan tjäna mänskliga samhället under minst 10 000 år". Målet är, menar han, "att hämta tillräckligt med bränsle för hela mänskligheten på jorden från månen".

Kinesiska vetenskapsmän genomför även en rad experiment där olika grundnäringsväxter gror under simulerade månförhållanden. I Yuegong-1-laboratoriet där vetenskapsmän från Pekings universitet för luft- och rymdfart arbetar utförs experiment huruvida mat kan odlas i en månlik miljö. Forskarlaget som leds av professor Liu Hong har testat mer än tio olika växter där näring, vatten syre och biokemi kontrolleras. Man undersöker även växter med stark motståndskraft mot strålning. Teknologier utvecklade här och i liknande program kommer även bli viktiga för Kinas nästa steg i bemannade rymdfärder - rymdstationen.

Kennedy då, Kina idag

Den som har svårt att förstå varför Kina - trots allt fortfarande ett uland - satsar sina knappa resurser på att utforska månen bör ta del av president Xi Jinpings tal till rymdforskarna och ingenjörerna på Chang'e-3-missionen den 7 januari. Xi sa: "Ha modet att gå vägar som ännu ingen beträtt. Sträva alltid efter att övervinna svårigheter med excelens och snabba på övergången till en utveckling framdriven av innovation". Innovation i vetenskap och teknik måste stå i mittpunkten i hela landets utveckling. Innovationer är "ett folk själ och källan till ett lands välstånd". Chang'e-3-missionen är i det avseendet äkta "made in China".

Detta överensstämmer helt och fullt med USA:s hållning under president Kennady, som nu tagits över av kineserna. Det är denna hållning vi måste återvända till överallt i transatlantiska världen om vi vill överleva.

Läs mera här om fusionskraften: http://larouche.se/nyheter/2013/10/18/investera-i-fusionsekonomin