Islossning när Obama sjunker

Stora kriser bär också på stora möjligheter, enligt kinesisk visdom. Så är fallet i dagens krisladdade värld. Hotet om att kriget i Syrien ska leda till en global konflikt har avvärjts, för tillfället. När motståndet mot Obamas beslut att attackera Syrian i slutet av september blev massivt, klev vissa institutionella krafter i USA in, i militärledningen representerade av generalstabschefen Martin Dempsey och i utrikesdepartementet av John Kerry, och återuppbyggde broarna med Ryssland, de broar som Obama hade bränt vid G20-mötet i S:t Petersburg den 5-7 september. Fredskonferensen Geneve-2 har aviserats att äga rum i mitten av december. Den syriska oppositionen har accepterat att delta trots påtryckningar från Saudiarabien, som öppet har hotat gå till krig mot Syrien på egen hand - som om de jihadister som saudierna stödjer och finansierar inte redan har förvandlat Syrien till en blodig mardröm.

Även i fallet Iran, där ett militärt angrepp var "på bordet" enligt Obama, har dessa krafter i USA kunnat ändra läget dramatiskt för att avvärja en konfrontation med Ryssland även där. Den nytillträdde presidenten Rouhanis tal i FN:s generalförsamling i september och utsträckta hand har fångats upp och lett till ett avtal om Irans kärnkraftsprogram och lättnad i de hårda ekonomiska sanktionerna mot Iran. Det har gett nytt hopp om att militära hoten begravs. Även i det här fallet är Obamas, och därmed britternas, försvagade ställning avgörande. Både Israel och Saudiarabien har hysteriskt attackerat den nya öppningen och lovat att agera på egen hand för att förhindra ett avtal med Iran. Men om USA och Ryssland står enade för fred, kan ingen stoppa detta.

Finans- och bankkrisen och eurokrisen står nära en explosion på grund av Obama-administrationens och EU:s envisa fasthållande vid den farliga "bankräddningspolitiken" och plundringen av samhället som pågått sedan 2008. Men även i denna mörka stund har en strimma ljus kastats över läget. Obama har nu så svagt stöd att han kan avsättas och bankdelningslagen Glass-Steagall kan genomdrivas i sista stund innan finanskraschen ödelägger världsekonomin. Mobiliseringen har fått ny fart och nya medmotionärer i den amerikanska kongressen. Massmedia har ändrat sin inställning till frågan och rapporterar fritt om det stora stödet för Glass-Steagall i landet. I synnerhet har senator Elisabeth Warrens mobiliserande tal uppmärksammats i media. Hon är en av många senatorer från båda partierna som har motionerat om att återinföra bankdelningslagen. I representanthuset är antalet nu uppe i 78 och i senaten 11.

Även i Europa har massmedieblockaden mot både bankdelningförslagen och Schillerinstitutet börjat hävas. Schillerinstitutets vänners valkampanj i Danmark fick stora rubriker och dubbelsidiga reportage i två stora tidningar. Dessa tidigare fientliga tidningar skrev plötsligt positiva artiklar och gjorde därmed valaffischerna kända i hela landet. En journalist berättade öppet om att han hade ändrat sig och nu skulle rösta på Tom Gillesberg. Valanalytiker på TV förklarade att Gillesberg hade missgynnats av media i tidigare val och lät honom börja komma till tals. En liknande öppning kan också börja ses i Frankrike där Jacques Cheminade och hans parti Solidaritet och Framsteg uppmärksammades inför sin partikongress i den stora dagstidningen Le Figaro.

Den "nya sidenvägen-strategin", som vi har skrivit om de senaste månaderna, har fått nya anhängare. På andra sidan jordklotet har Sydkoreas president Park Geun-hye också utnyttjat Obamas svaghet. Hon deklarerade i oktober att hennes land har valt att ansluta sig till den växande rörelsen av nationer som vill bygga Nya Sidenvägen i form av ett nätverk av ekonomiska utvecklingskorridorer från Asien till Europa. Denna politik fick sedan ett stort genombrott när president Putin besökte Sydkorea. Även Japan har visat intresse för att samarbeta med Kina, Ryssland och deras allierade i Eur­asien. Detta kan kasta omkull 200 år av brittisk geopolitik som har delat upp nationer i motstående block, om plötsligt USA:s allierade kan samarbeta med Kina och Ryssland som har ansetts som konkurrenter.

För Sverige och Europa är valet enkelt. Lämna finanssystemets Titanic och gå över till räddningsbåten, bankdelningen. Efter det kan man landa i en sund kreditpolitik där satsningar på storskaliga infrastrukturprojekt och återindustrialisering återskapar nationens välstånd och framtidsutsikter. Världen har ändrats dramatiskt de senaste månaderna. Det är dags att våra politiker hänger med i den nya Eurasiska realekonomiska utvecklingen, annars kan sidenvägskaravanen passera oss sittandes mitt i en ekonomisk och politisk öken.

Denna ledare inledde novembernumret av Monitor. Läs resten av Monitor och Fysisk ekonomi här: http://www.larouche.se/artikel/monitor-fysisk-ekonomi-november-2013