Inga pengar på toppmötena till Brittiska imperiet

Toppmötet för G20 i Cannes var ett totalt misslyckande för det Brittiska imperiet. Det var tredje gången på tio dagar som det globala Brittiska (finans)imperiet och deras springpojkar misslyckades få igenom den storlek på hyperinflationistiska räddningspaket för sina banker som man snabbt behöver och kräver - men egentligen är omöjliga.

- De är bankrutta, desperata och har inga möjligheter kvar, kommenterade Lyndon LaRouche den 5 november och fortsatte:

- Deras system bryter samman och de är tomhänta. Deras enda politik att ta itu med detta är Tredje världskriget och en Hitlerliknande kupp i USA med hjälp av Barack Obama.

De senaste tio dagarna har britterna försökt och misslyckats att få fram nya friska biljoner från de europeiska regeringarna, från amerikanska Federal Reserve och även från BRIK och andra G20-länder.

1) Den 26 oktobers toppmöten för Europeiska rådet och Eurozonen: Dessa möten avslutades med en massa tal om strukturen på det nya räddningsinstrumentet EFSF osv. Men kammade noll i fråga om nya pengar. Det sades inget bestämt om fördubblingen eller fyrdubblingen av EFSF, inget bestämt om nedskärningen av den grekiska statsskulden och inget bestämt om "rekapitaliseringen" av banker.

2) Den 1-2 novembers möte med den amerikanska Federal Reserves FOMC: Man talade tydligt om hur en ny kvantitativ lättnad (QE3) var möjlig i framtiden, men ingen ny mur av pengar kastades fram mot den nuvarande röran. Den stridbara oppositionen mot QE3 fortsätter göra sig gällande direkt i Fed:s styrelse.

3) Den 3-4 novembers toppmöte med G20 i Cannes: Det blev ingen överenskommelse om stöd till EFSF, ingen överenskommelse om att öka IMF:s pengapåsar för att kunna stödja räddningspaketen, ingen överenskommelse från BRIK-länderna om att hosta fram pengar och till råga på allt sa den nye chefen för Europeiska centralbanken (ECB) Mario Draghi, att ECB inte skulle vara långivare i sista hand för att rädda banker.

Djupet i Londons besvikelse fångades i en artikel i The Guardian den 4 november av en Larry Elliott med rubriken: "Global recession allt närmre, när G20 misslyckas". Där klagar han över att "ett splittrat G20 toppmöte misslyckades komma överens om något friskt finansiellt stöd till krisländer... Förhandlingarna i Cannes bröts upp i oordning... Storbritanniens hopp att tyskarna skulle ge efter och tillåta ECB bli garant för euron gäckades ... [Det var] en dag i ständigt mörker... [Storbritanniens] finansminister George Osborne bekräftade att finansdepartementet har en krisplanering ifall eurozonen kollapsar. ... Man hade hoppats att G20 skulle gå med på att öka IMF:s resurser med så mycket som 250 miljarder dollar för att komma upp till en biljon dollar, men oenigheter tvingade världsledarna att skjuta fram frågan till ett möte med finansministrarna för G20 i februari nästa år."

Efter toppmötet sa Tysklands Angela Merkel:
- Det finns knappast några länder här som sa att de var redo att gå med på EFSF.

Och ekonomiredaktören Jeremy Warner för Daily Telegraph klagade:
- Saker fäller isär med en hastighet som de bortklemade G20-ledarna i Cannes verkar maktlösa att att förhindra.

Just det!