Från förtvivlan till hopp!

Under en dimridå av terrorattacker, hot om terrorattacker och hot om nedgradering av nationers kreditbetyg från oligarkiska finansinstitut, lyckades diktatorn i Vita Huset, Barack Obama, att tvinga/lura kongressen att rösta igenom vad kan beskrivas som en hitlerkupp, en kupp som gjordes med förevändningen av höjningen av USA:s lånetak och budgetbalanseringen. USA:s folkstyre sattes ur spel och man tillät massiva nedskärningar av befolkningens välfärd och strypning av investeringar i den reala ekonomin. Samtidigt hörs röster på den misslyckade Europeiska kontinenten kräva att politiker och regeringar "gör mer" för att tillfredsställa och lugna "marknaden", det vill säga att straffa sin egen befolkning för att betala bankernas och finansbolagens spelskulder. Detta kan göras, som vi har läst så ofta i kommentarer de senaste veckorna, genom skapandet av en "europeisk superstat" under en diktatorisk EU-regim där de suveräna medlemsstaterna inte längre får bestämma över sina ekonomier, därför att, som det står i kommentarerna, marknaden har bedömt att regeringar kan inte sköta sina ekonomier. Dessutom, kan man inte längre tolerera protester från arga medborgare mot fascistisk åtstramning, eftersom dessa protester "göder extremism" och terrorism!

Men, som det har hänt så ofta i historien, blir vad makthavarna tror är deras styrka till deras svaghet, och deras skenbara seger till deras nederlag. De självaste marknaderna som krävde Obamas diktaturstyre, kollapsade dagarna efter kongressen godkänt det. Som det bör vara klart för läsare av LaRoucherörelsens rapporter, så är systemet sedan länge dött. Det kan inte återupplivas. Ju längre man väntar med att begrava det, desto större onödiga uppoffringar måste nationer göra, vilket tillintetgör deras realekonomiska potential som de behöver för att återhämta sig från kollapsen, dvs de gräver sin egen grav.

Oligarkin och politiker som arbetar i dess tjänst, som fascisten Tony Blair och hans beundrare i USA, Europa och här i Sverige, tror de kan valla människor som man gör med får. Det kan funka ibland, som det gjorde i Europa i 1930-talet, men bara om medborgarna accepterar att behandlas som boskap. Nu är situationen sådan att befolkningarna inte längre riktigt tror på politiker, massmedia och finansexperterna längre. De flesta har insett att alla deras löften, om att "krisen snart är över", "bara vi stramar åt lite mer" och "räddar banksystemet" med lite mer av nationernas nuvarande och framtida resurser, är rena lögner eller i bästa fall inkompetent dravel. Folket har kunnat se på TV under varje tillspetsning av finanskrisen hur dessa oligarkins tjänstefolk har gått från falsk optimism om att läget är under kontroll, till frenetiska hot och psykotiska utbrott att om man inte ytterligare stramar åt statsbudgeten och räddar banker med nya massiva flöden av pengar, så kommer hela världsekonomin att kollapsa.

Detta ger oss ett perfekt läge att vända hela situationen, genom att visa de frustrerade och förtvivlade medborgarna en tydlig och effektiv väg ur krisen. Dessa medborgare har inget annat val än att kämpa mot detta system för att överleva. Vår förhoppning att denna kamp blir fredlig, effektiv och snabb. Det är därför Lyndon LaRouche och hans internationella rörelse gått i högvarv för att få igenom den nödvändiga lösningen. LaRouche har samtidigt varnat för att oligarkin kan ha många möjligheter att skapa kaos och förvirring för få igenom sin vilja. Terrorattacken i Oslo, Mumbai och en rad andra ställen nyligen bör ses i detta sammanhang. Vi har inte hela bilden om vad eller vilka som låg bakom Anders Behring Breiviks sataniska handlingar, men vi vet att det brittiska imperiet har möjlighet att skapa sådana chockerande händelser som det skedde den 11 september 2001! Målet är att skapa förvirring bland de människor som bör fokusera på att lösa samhällets kris, att diskutera de idéer som kan leda dit och att krossa imperiets system.

Vi har idéerna som kan lösa krisen, (som vi gjorde det klart ännu en gång på Schillerinstitutets internationella konferens i Tyskland i 2-3 juli). Det som behövs är medborgare och även politiker som kan ta ledarskap med dessa idéer som vapen. Vi kan vända förtvivlan till hopp, och det skenbara nederlaget till seger!

***