Förnuftets kraft - det som gör oss till människor

För 40 år sedan, den 20 juli 1969, satte människan för första gången sin fot på en annan himlakropp. Månlandningen med Apollo-11 var inte bara en framgång för astronauterna, eller för den amerikanske presidentens politiska ledarskap, eller för de 40 000 människorna som arbetade för att skicka dem dit. Det var en framgång för hela mänskligheten.

En som var med i Apolloprogrammet och tog fram raketen som användes för månfärderna var den tyske rymdvisionären Krafft Ehricke. Hösten 1957, innan Sovjetunionen lyckades sända upp sin Sputnik, den första satelliten som kretsade kring Jorden, sammanfattade han sin rymdfartsfilosofi i tre principer. Han tvivlade aldrig på att tekniken för att utforska rymden skulle utvecklas, men han var mån om att det skulle ske från den högsta filosofiska ståndpunkten.

I "Anthropologie des Raumfluges" skrev han:

"Tanken att färdas till andra himlakroppar är i högsta grad grad ett uttryck för den mänskliga tankens självständighet och rörlighet och skänker hennes tekniska och vetenskapliga företag den största värdighet. Den berör dessutom själva grundvalen för människans existens. ...

Första principen: Ingen och ingenting under universums naturlagar begränsar människan, utom människan själv.

Andra principen: Inte bara Jorden, utan hela solsystemet, och så långt ut i universum som människan kan nå med hjälp av naturlagarna, är hennes rättmätiga verksamhetsfält.

Tredje principen: När människan breder ut sig i universum uppfyller hon sin bestämmelse som en del av livet, utrustad med förnuftets kraft och visdomen i den morallag som bor i hennes inre.

Den första principen är rymdfartens utmaning till mänskligheten att förklara sig självständig från apriori-tänkande, från okritiskt accepterade livsvillkor, eller med andra ord, att befria sig från en förgången och principiellt annorlunda, förteknisk värld som hon ännu lever kvar i. Det är möjligt. Beviset för det är Amerikas förenta staters självständighetsförklaring och konstitution."

I dag är det Lyndon LaRouches arbete som håller dessa principer vid liv. Det kommer inte att bli någon värdig efterföljare till månfärderna förrän dessa principer får styra utforskningen av rymden, och varje aspekt av människans strävan.