Det goda och det onda styret och människornas framtidstro

Veckoanalys av Helga Zepp-LaRouche, ordförande Internationella Schillerinstitutet och för det tyska partiet Medborgarrättsrörelsen Solidaritet

12 augusti 2017

Varken regering eller stat är ett självändamål, utan de är förpliktade till medborgarnas allmänna bästa – även om den tanken i dag förefaller besynnerlig i många av världens länder. Måttet på regeringens kvalitet är medborgarnas lycka och välgång. I det sammanhanget är resultatet av en undersökning gjord av marknadsundersökningsföretaget Ipsos belysande: 87 procent av kineserna under 65 år anser att deras land utvecklas i rätt riktning, men bara 42 procent i samma åldersgrupp i Tyskland har den uppfattningen. Uttryckt på ett annat sätt: I Kina är bara 13 procent pessimistiska i det här avseendet, men i Tyskland 58 procent. I USA är bara 43 procent optimistiska, även om det är betydligt fler än för ett år sedan under Obama-administrationen.

Detta är ingen ny fråga: Redan 1338-39 skapade Ambrogio Lorenzetti en fresk i Sala dei Nove i Siena som skildrar effekterna av det goda respektive det onda styret. Det förras kännetecken gestaltas i flera bilder: bördiga åkrar, blomstrande handel, avspända människor, fred m.m., det senares attribut förevigas i en bild: tyranni och ett liv präglat av lasterna girighet, högmod, fåfänga, grymhet, svek, bedrägeri, vrede, grälsjuka och krig. Rättvisan ligger slagen till marken i bojor, människorna lider.

För att börja med det senare: Craig Murray, brittisk ambassadör i Uzbekistan från 2002 till 2004, som lämnade den posten i protest mot de olagliga fångtransporter ("renditions") som CIA vid den tiden gjorde till Uzbekistan, belyser i en aktuell intervju för den amerikanska bloggen Consortiumnews.com en sida av den anglo-amerikanska politiken under Tony Blair och George W. Bush vilken den "västliga värdegemenskapen" som bekant inte har stört sig på i någon nämnvärd omfattning: Han säger att han är 99 procent säker på att vittnesmålen från de personer som i CIA:s interneringsläger i Uzbekistan under tortyr vittnade om sin tillhörighet till al-Qaida i samtliga fall var falska. Avsikten med dessa framtvingade vittnesmål var att överdriva hotet från al-Qaida, för att på så vis få en förevändning både för alla interventionskrigen och för inskränkandet av de civila fri- och rättigheterna hemma i USA. Insikten att erkännanden gjorda under tortyr är värdelösa gjordes för övrigt känd redan på 1600-talet i flera skrifter av den då berömde "visselblåsaren" Friedrich von Spee.

Och vad ska man säga om att Washingtontidningen och webbsajten The Hill bara rakt av citerar Phil Mudd, f.d. Senior Intelligence Adviser i FBI med Robert Mueller som chef, när Mudd säger på TV-kanalen CNN att USA:s underrättelsetjänster kommer att döda president Trump, därför att han retat upp folk inom CIA och State Department genom sitt försvar av Putin. Ingen kritik, ingen indignation – ungefär som om meteorologen bara hade sagt att det ska regna i morgon. Robert Mueller är i dag specialåklagare rörande Trumps påstådda ryska kopplingar och har redan tillsatt en åtalsjury som ska leverera bevisen som ska leda till att president Trump avsätts. Det blir spännande att se om denna utsaga från Phil Mudd kommer att föranleda en motsvarande utredning, om huruvida den ska ses som en signal och hot från samma underrättelseapparat som är inblandad i den pågående kuppen mot president Trump.

I skrivande stund har skrivelsen från "Underrättelseveteraner för förnuft" (Veteran Intelligence Professionals for Sanity, VIPS) – som innehåller de dataforensiska bevisen för att det inte skedde någon "hackning" från rysk sida av det Demokratiska partiets datorer – nått ut internationellt genom hundratals webbsidor i många länder, oräkneliga inlägg på sociala medier och brutit igenom i etablerade medier som The Nation, Fox-TV, Breitbart och Bloomberg. Därmed har mainstreammediernas och neokon-etablissemangets försök att lägga locket på avslöjandet av den sannolikt största skandalen i amerikansk historia av allt att döma misslyckats. Om det inte fanns något ryskt hackerangrepp på det Demokratiska partiets datorer, om det i stället handlar om en insider-operation, då rycker det undan grunden för det s.k. "Russiagate" – och därmed kommer strålkastarljuset att riktas mot det som hela saken i verkligheten handlar om.

The Nations utgivare Katrina vanden Heuvel är också kolumnist i Washington Post och den 9 augusti var rubriken på hennes kolumn där "Den framväxande oheliga alliansen mellan hökaktiga Demokrater och neokonservativa". Hon belyser där vad som i verkligheten ligger bakom den aldrig tidigare skådade samsynen i den amerikanska kongressens båda kamrar om införandet av nya sanktioner mot Ryssland (och mot Iran och Nordkorea): En ny version av det neokonservativa projektet från 1997, "Project for the New American Century", som formulerade USA:s och Storbritanniens anspråk på genomförandet av en unipolär värld baserad på den anglo-amerikanska särskilda relationen. Resultatet blev de på lögner baserade interventionskrigen mot Irak, Libyen och Syrien samt diverse destabiliseringar och försök till färgrevolutioner.

Den kamp som nu utspelar sig i USA mellan, på den ena sidan, den ovannämnda "oheliga alliansen" och
den från Bush/Obama-perioden härstammande underrättelseapparaten
och, på den andra sidan, en patriotisk gruppering av visselblåsare och Trump-väljare, är ingen inre amerikansk angelägenhet – den är av största strategiska betydelse. Om de neokonservativa får överhanden är det bäddat för ett globalt krig mot Ryssland och Kina. Om det å andra sidan kan bevisas genom utredningar att hela narrativet om Trumps påstådda hemliga samförstånd med Ryssland är en "Brennan-operation" [John Brennan var Obamas CIA-chef], vilket den högt ansedde journalisten Seymour Hersh anser, då står det amerikanska samhället inför en katharsis lika omvälvande som en andra amerikansk revolution. Det verkliga hemliga samförståndet står nämligen inte att finna mellan Trump och Putin, utan i de brittiska och amerikanska underrättelsetjänsternas exakt dokumenterbara manipulationer med syftet att genomföra en kupp mot den valde amerikanske presidenten.

Scenförändring

Den 11 augusti publicerade Neue Zürcher Zeitung, i normala fall ett språkrör för de schweiziska finansinstitutionerna, en anmärkningsvärd debattartikel med rubriken "Kina – en fredsmakt?" Artikelförfattaren Junhua Zhang beskriver hur Kina med sitt sidenvägsprojekt, som han betecknar som en av de mest ambitiösa planerna i mänsklighetens historia, har utvecklats till en ny internationell fredsstiftare. Överallt där de nya sidenvägsprojekten växer upp engagerar sig Kina också för att lösa etniska och territoriella konflikter genom ekonomisk utveckling och medling mellan parterna, som t.ex. i Burma, mellan Pakistan och Afghanistan, mellan Eritrea och Etiopien, i Sydsudan, mellan Israel och Palestina, för att bara nämna några.

Denna välgörande verkan är en naturlig effekt av alla investeringar i järnvägar, industriparker, vattenkraftverk, jordbruksutveckling m.m. vilka som en del av utbyggnaden av den nya sidenvägen hjälper till att besegra fattigdom, underutveckling och hopplöshet. Man kan redan nu förutsäga med säkerhet att det största planerade infrastrukturprojektet i Afrika, det mellan Kina och Italien avtalade Transaquaprojektet, som ska fylla Tschadsjön igen och förse tolv afrikanska länder med inrikes sjöfart, vattenkraft och vatten till jordbruket, kommer att förvandla en stor del av den afrikanska kontinenten till det bättre och väsentligt bidra till att lösa flyktingkrisen på ett mänskligt sätt.

Vad har nu detta att göra med temat för den här artikeln? Väldigt mycket. Den kinesiska befolkningens framtidstro kommer sig av att de inte bara har upplevt hur enormt deras egna livsvillkor har förbättrats under de gångna 40 åren, utan merparten av kineserna är också medvetna om att Kinas sidenvägspolitik är en kraft för det goda i världen.

Omvänt har den amerikanska befolkningen gjort erfarenheten att det efter mordet på Kennedy inrikespolitiskt bara har gått utför för landet. Trump träffade rätt med sitt uttalande nyligen att under hans båda föregångare spenderade USA sex biljoner dollar på meningslösa krig i Mellanöstern samtidigt som man inte hade pengar till att hålla skolorna i gott skick. Och som ett resultat av detta dåliga styre ser människorna framtiden an med förtvivlan och pessimism, om än inte i lika hög grad som under Obama-administrationen.

Och vad lider befolkningen i Tyskland av? Av ett styre som likt de tre aporna är dövt, blint och stumt för den mörka sidan av den "västliga värdegemenskapens" politik, vars konsekvenser en majoritet av människorna ändå får känna av. Det är i alla fall intressant att utrikesminister Sigmar Gabriel numera talar om den "såkallade västvärlden". När det på sin tid talades om det "såkallade DDR" var dess öde redan beseglat.

Det finns ett mycket lätt sätt att återge människorna i Tyskland en optimistisk tro på sin egen framtid: Vi måste vinna majoritet för att Tyskland officiellt ska samarbeta med det nya sidenvägsperspektivet och ekonomiskt bygga upp Sydvästasien och Afrika tillsammans med Kina, Ryssland och ett från det brittiska imperieinflytandet befriat Amerika. Dessutom måste vi lära oss att bli mer medvetna om hur vi själva blir påverkade av den propaganda som konstant sköljer över oss genom mainstream-medierna, göra oss av med en hel massa media-bråte med förutfattade meningar om Trump, Putin och Kina, och begrunda freskomålaren Ambrogio Lorenzettis visdom.

Det hänger på medborgarna om Tyskland ska bli en kraft för det goda i världen. För det har BüSo det rätta programmet, som du kan rösta på den 24 september.

Läs också:

Katrina vanden Heuvels kolumn i Washington Post:
https://www.washingtonpost.com/opinions/the-emerging-unholy-alliance-between-hawkish-democrats-and-neoconservatives/2017/08/08/3c1c7676-7bb5-11e7-9d08-b79f191668ed_story.html?utm_term=.c6bf243e4369

Intervju med Craig Murray:
https://consortiumnews.com/2017/08/10/the-russia-did-it-certitude-challenged/

Om VIPS bevis för att det inte skedde någon hackning av DNC:s datorer:

http://www.larouche.se/nyheter/2017/07/27/vips-analys-torpederar-kuppforsoket-mot-trump
https://consortiumnews.com/2017/07/24/intel-vets-challenge-russia-hack-evidence/